Försprång för undervisning på distans

Jönköping University och Karlstads universitet har utvecklat distansundervisningen med stöd från KK-stiftelsen – en kunskap som är mer aktuell än någonsin när all högre utbildning sker på distans.
– Vi som varit med i projektet har haft det ganska lätt. Men det finns lärare som aldrig haft en tanke på att digitalisera sina kurser, så för dem var det så klart nytt, säger Jörg Pareigis, Head of the Center for Teaching and Learning, på Karlstads universitet.

(29 april 2020)

År 2013 fick Tekniska högskolan i Jönköping och Karlstads universitet finansiering från KK-stiftelsen för att utveckla distansundervisning riktad mot yrkesverksamma. Syftet var att få ut lärosätenas forskningsresultat till näringslivet, och därigenom öka svenska företags konkurrenskraft. Tekniska högskolan i Jönköping beviljades finansiering för att ta fram Gjutmagistern, ett magisterprogram inom gjutna material och tillverkning.

– De som arbetar i branschen är väldigt utspridda i landet, så distansundervisning är en förutsättning för att kunna erbjuda utbildningen. Dessutom är det svårt för yrkesverksamma att läsa på campus, de ska ju vara på jobbet, säger Nils-Eric Andersson, som leder programmet.

Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet fick finansiering för att ta fram nätbaserad utbildning för yrkesverksamma. Centrumet forskar kring värdeskapande tjänster, till exempel hur företag kan involvera kunderna i tjänste- och produktutveckling.

– Här på Karlstads universitet har vi haft kurser på distans sedan 90-talet, men finansieringen gjorde det möjligt att utveckla vår kompetens på området, säger Jörg Pareigis, Head of the Center for Teaching and Learning, på Karlstad universitet.

Jörg Pareigis och Nils-Eric Andersson

Både Jörg Pareigis och Nils-Eric Andersson menar att kunskaperna från projekten har spridit sig vidare på lärosätena, och är till stor nytta nu när Coronakrisen tvingat all högre utbildning att ställa om till distansundervisning.

– För oss på Gjutmagistern märktes det ingen större skillnad, och resten av lärarna hade rätt lätt att ställa om, säger Nils-Eric Andersson.

Jörh Pareigis instämmer:

– Vi som varit med i projektet har också haft det ganska lätt. Men det finns lärare som aldrig haft en tanke på att digitalisera sina kurser, så för dem var det så klart nytt.

Jörg Pareigis tips till den som inte har erfarenhet av distansundervisning, men nu måste ställa om, är att inte krångla till det, utan fokusera på att lösa de mest akuta problemen. För den som vill fördjupa sig framöver rekommenderar han att ta del av forskningen som finns kring onlinebaserad distansundervisning, och ta hjälp av IKT-pedagogerna som finns på lärosätena.

– IKT står för information, kommunikation och teknik, och de är experter på hur digitala lösningar kan användas i undervisningen, säger Jörg Pareigis.

Han menar att en utmaning med distanskurser, vilket även bekräftas av forskningen, är att upprätthålla engagemanget. Kursdeltagarna behöver digitala mötesplatser där de kan diskutera med lärarna och andra deltagare, annars finns det risk att de tappar motivationen och hoppar av. Dessutom måste utbildningen planeras noga, och föreläsningarna spelas in i förväg.

– Du kan inte improvisera en föreläsning som du kan göra på campus, där du väljer vad du ska prata om utifrån diskussionerna med deltagarna på plats, säger Jörg Pareigis.

En lärdom från projektet i Jönköping är att förutsättningarna för distansutbildning skiljer sig åt mellan yrkesverksamma och vanliga studenter. Personer som arbetar kan ha svårt att avsätta tid för schemalagda aktiviteter, även om de sker på nätet. Därför spelas föreläsningarna in på förhand, och diskussionerna sker i onlineforum som kursdeltagarna kan besöka när de har tid.

– Om en fråga kräver ett muntligt svar spelar läraren in och skickar det till kursdeltagarna, säger Nils-Eric Andersson.