Komplett miljö byggd på samarbete

En kultur där många personer driver verksamheten och tar ansvar för såväl forskning och utbildning som finansiering. Det är en viktig förklaring till varför forskningsinriktningen inbyggda system vid Mälardalens högskola blivit nationellt ledande inom sitt område.

Inbyggda system har fokus på inbyggd programvara. Forskningen rankas internationellt bland de bästa i världen och området är det mest forskningsintensiva inom Mälardalens högskola.

Det har tagit 20 år att bygga upp forskningsmiljön och en av dem som varit med från början, och fortfarande ingår i ledningen för inriktningen, är Hans Hansson. Han blev högskolans förste professor när han 1997 rekryterades från Uppsala universitet för att bygga upp forskning inom datavetenskap. Det var en medveten satsning som finansierades av regionen som högskolan verkar i.

(Hans Hansson. Foto: Johan Olsson.)

Hans Hansson grundade MRTC, Mälardalen Real-Time Research Centre, som idag är en del av inbyggda system. Han har varit verksam inom en mängd nationella forskningsprogram och är också vetenskaplig ledare vid forskningsinstitutet RISE SICS (Swedish Institute of Computer Science) i Västerås, en verksamhet som bedrivs i nära samverkan med högskolan.

Redan från start hade forskningen om inbyggda system ett nära samarbete med industrin. Kontakterna fanns på plats redan när Hans Hansson kom till Västerås.

– Utöver grundutbildningen sålde man kurser till ABB för att finansiera den begynnande forskningen, säger Hans Hansson. Det fanns ett utvecklat samarbete och det var ingenjörer från ABB som utgjorde basen för den verksamhet som byggdes upp. Jag kom till en spännande miljö med starka näringslivskopplingar, men kanske inte så väl utvecklad forskning rent akademiskt, även om det fanns ett par disputerade forskare och några personer som var inskrivna som doktorander vid andra lärosäten.

– Idéerna var det inget fel på och de var duktiga konstruktörer. Det vi med starkare akademisk bakgrund tillförde var vetenskaplig metodik och erfarenhet av vetenskaplig publicering.

Målsättningen har från första början varit att tillhandahålla forskning som får industrin att ta tillvara de möjligheter som erbjuds av programmerbara produkter och produktionssystem.

Närhet till näringslivet

– Vi har självklart haft en stor fördel av närheten till både ABB och Volvo CE, som också tidigt blev en viktig samarbetspartner. Men det handlar inte bara om geografin utan även om att många rör sig mellan akademin och näringslivet. Framför allt får forskarna en vana att prata med ingenjörer ute i näringslivet.

Som vid alla högskolor då låg nästan allt fokus på grundutbildningen när Hans Hansson kom till Mälardalens högskola. Rekryteringen blev starten på resan mot en komplett miljö inom inbyggda system, med avancerad utbildning och forskning. 2001 fick högskolan rätt till forskarutbildning och några år senare kom ett civilingenjörsprogram. Till det kan idag läggas kandidat- och ingenjörsprogram, samt masterutbildningar.

– Det fanns en bra grundutbildning att bygga vidare på. Både civilingenjörsprogrammen och de två masterprogrammen är forskningsnära idag.

KK-stiftelsen kom tidigt in som viktig finansiär. MRTC, Mälardalen Real-Time Research Centre, var den andra forskningsprofilen som KK-stiftelsen gav stöd till. Idag har högskolan tre forskningsprofiler, varav två drivs av inbyggda system: DPAC och ESS-H. Vidare finns de två företagsforskarskolorna ITS-EASY och ITS ESS-H. Den senare beviljades 2016 och är kopplad till forskningsprofilen med samma inriktning.

Mälardalens högskola är den högskola som fått mest medel beviljade av KK-stiftelsen under senare år. Det gäller både antal projekt som utbetalda medel. Mellan 2012 och 2016 beviljades 411 miljoner kronor till högskolan. Utmaningen är att bibehålla nivå och kvalitet på ansökningarna även framöver men också att ha rätt personal, enligt Hans Hansson.

– Vi har på inbyggda system alltid använt oss av ”professorsargumentet” vid rekryteringar. Vi har ett relativt stort antal professorer och det handlar inte bara om status utan att det ger en plattform att verka från. De som vill driva egen forskning får möjligheter till det här.

Av de 32 professorer som finns inom inbyggda system är många adjungerade och gästprofessorer, men 15 har fast anställning.

– Men ingen forskare är garanterad någonting när det gäller forskningsmedel. Det är en grundpelare som ger oss stor flexibilitet och som vi haft med oss hela tiden när vi byggt miljön. Det är en viktig komponent som gjort att vi lyckats växa, säger Hans Hansson.

Mycket hög externfinansiering

Mälardalens högskola har jämfört med andra lärosäten överlag en hög externfinansiering av forskning. 62 procent av forskningsintäkterna 2016 kom från externa aktörer och samarbetspartners. För inriktningen inbyggda system var det hela 75 procent. Det gör inbyggda system till den största inriktningen vid lärosätet både när det gäller såväl antalet forskare som forskningsintäkter. Av de drygt 274 miljoner i forskningsintäkter som Mälardalens högskola hade 2016 gick drygt 100 miljoner till inbyggda system.

– Vi är den största forskningsmiljön, men inte störst utbildningsmässigt. Att vi är så stora på forskning, och så beroende av extern finansiering, ställer dock krav på alla att vid sidan av sin forskning också ”säljer” och aktivt söker finansiering och samarbeten, framhåller Hans Hansson.

Malin Rosqvist är en av projektledarna i forskningsmiljön som arbetar mycket med externa kontakter och samarbetsparters. Hon är utbildad vid Göteborgs universitet och kom till Mälardalens högskola 2009 efter att i åtta år arbetat vid ABB, först med webbutveckling och senare med global försäljning av industrirobotar och tillhörande mjukvaruprodukter. Malin Rosqvist är även verksam inom forskarskolan ITS-EASY och projektledare för projektet PROMPT, professionell masterutbildning i programvaruteknik som drivs med finansiering av KK-stiftelsen. Hon sitter också i Swedsofts styrelse (en intresseförening för svensk mjukvara).

– Det finns en medvetenhet och öppenhet hos forskarna när det gäller att söka samarbeten och nya forskningsprojekt såväl internt som externt, säger Malin Rosqvist. Vi har alltid en diskussion om vad vi gör härnäst, för att vi inte ska tappa kompentens eller kontakterna med företagen och våra samarbetspartners.

Hans Hansson pekar på att det växt fram en speciell kultur som bidragit till såväl formandet av en komplett miljö som till forskningsframgångar:

– Vi har många forskare som driver verksamhet – och alla måste söka egen finansiering. När vi plockar in internationella postdoc hjälper vi dem att så snart som möjligt söka egna pengar. Ofta är det framgångsrikt och de får egen finansiering innan den finansieringen vi rekryterat dem med är slut. Den här kulturen, som också bygger på att alla är inställda på att samarbeta inom miljön, har resulterat i att vi haft en tillväxt som faktiskt fortsätter. Ett problem är dock att även om vi lyckas få extern finansiering så växer inte fakultetsmedlen lika mycket.

För att stötta forskarna och effektivisera arbetet med att söka medel startade inbyggda system redan för 10 år sedan en egen avdelning som hjälper till att initiera och stötta ansökningsarbete. I takt med att forskningen i övriga delar av högskolan vuxit har behovet av en liknande verksamhet ökat, och 2016 sjösattes en ny avdelning med uppgift att administrera ansökningar för hela högskolan. Malin Rosqvist var tidigare engagerad i att bygga upp verksamheten kring forskningsfinansiering för inbyggda system.

Många samarbetspartners

– För forskarna inom inbyggda system har det varit väsentligt att stödet kring ansökningsprocesser och konsortiebyggande har funnits integrerat i forskningsmiljön, förklarar Malin Rosqvist. Att vi känt varandra väl och arbetat tätt tillsammans har varit en framgångsfaktor som kan mätas i antal projekt och antal aktiva samarbetspartner.

Samarbete är lika viktigt externt som internt mellan forskare och olika forskargrupper, framhåller hon.

– Vårt nätverk är viktigt. Där ingår inte minst lärosäten i Sverige och internationellt som vi kan samarbeta med i olika forskningsprojekt. Vi försöker hela tiden vara öppna för sammanhang och projekt där vi kan gå ihop med andra och hitta utlysningar som kan passa en viss typ av samarbetspartners.

Malin Rosqvist lyfter fram PROMPT som ett exempel på en lyckad satsning där flera lärosäten samarbetar. PROMPT är kompetensutveckling på avancerad nivå som finansieras av KK-stiftelsen och leds av Mälardalens högskola.

– Det har öppnat nya kontakter med industrin samtidigt som det bygger på samarbete med bland annat Göteborgs universitet, Chalmers och Blekinge Tekniska Högskola. Industrin kommenterar ibland att det verkar finnas en konkurrens mellan lärosäten, som hindrar dem från att samarbeta. PROMPT är ett bra exempel på motsatsen och det uppskattas mycket av de företag som medverkar.

Hon berättar att forskarna är mycket intresserade av att delta och utveckla egna kurser för PROMPT. Förutom att kursdeltagarna får utbildning på masternivå ger det forskarna en möjlighet att kompetensutveckla tillsammans med sina forskningspartners – företagen får bättre möjlighet att förstå vad som händer i forskningsprojekten och forskarna får i sin tur en bättre bild av de problem som industrin brottas med.

Byggt en egen kultur

Även organisatoriskt har PROMPT påverkat forskningen och utbildningen, enligt Malin Rosqvist.

– Det är första gången som forskningen ”krockar” in i linjeorganisationen och grundutbildningen. Vi driver PROMPT som ett forskningsprojekt, men när projektet avslutas 2019 ska kurserna integreras och utgöra en del av den vanliga utbildningen.

– PROMPT bidrar till en förnyelse på många plan, fortsätter Hans Hansson. Det är en ny pedagogik i och med att kurserna är nätbaserade, det är en ny studentkategori då deltagarna är fortsatt yrkesverksamma och det ökar forskarnas engagemang i grundutbildningen, framhåller han, och säger att han vill fortsätta att utveckla den samarbetskultur som varit så framgångsrik de första 20 åren:

– Vår kultur är en av våra mest värdefulla tillgångar i byggandet av en komplett miljö.