|  | | 2009 | Attitydundersökningar | KK-stiftelsen har sedan starten arbetat med att på flera sätt stimulera användandet av IT i olika lärsammanhang. Först ut var den stora satsningen på IT i grund- och gymnasieskola som påbörjades redan 1995. I anslutning till den har stiftelsen sedan 1997 gjort flera undersökningar med frågor kring tillgång, attityder och användning av IT i skolan, bland lärare, elever och skolledare.
Genom ett samarbete med NITA fick KK-stiftelsen 2007 möjlighet att delta med ett antal egna frågor i studien InternetExplorers. Denna rapport sammanfattar frågorna. Information om projektet InternetExplorers finns på www.InternetExplorers.se. | |
| | | 2006 | Attitydundersökningar | Denna rapport omfattar 2006 års attitydundersökning om IT i skolan. Det är den åttonde attitydundersökningen sedan 1997. Lärare, elever och skolledare i Sveriges grund- och gymnasieskolor har intervjuats.
Rapporten visar att den pedagogiska nyttan av IT i skolarbetet upplevs som stor av flertalet lärare och en bred majoritet av gymnasieeleverna upplever sig ha nytta av IT i skolarbetet.
Utvecklingen sedan slutet på nittiotalet visar på en kraftig ökning av den upplevda nyttan. Användningen av IT i skolan är fortsatt hög och den IT-stödda kommunikationen ökar stort.
Dock finns en negativ trend vad gäller bland annat lärarnas tilltro till sina egna IT-kunskaper. Där bryts en positiv trend som hållit i sig sen undersökningarna började. Samma negativa trendbrott finns även i elevernas och skolledarnas syn på lärarnas IT-kompetens.
Undersökningen är gjord av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB) på uppdrag av KK-stiftelsen. | |
| | | 2005 | Attitydundersökningar | KK-stiftelsen har kontinuerligt sedan 1997 undersökt attityderna till IT i skolan genom att fråga ett stort antal elever, lärare och skolledare. Hösten 2005 genomförs undersökningen med en ny målgrupp: två tusen lärarstudenter från 25 lärarutbildningar har tillfrågats om användning, attityder och tillgång till IT.
Undersökningen visar bland annat att nio av tio lärarstudenter vill använda IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men IT ingår i de ämnesinriktade kurserna bara för bara var femte student.
| |
| | | 2004 | Attitydundersökningar | Sedan 1997 har KK-stiftelsen undersökt elevers, lärares och skolledares attityder och tillgång till IT, liksom användningen av datorer och internet i skolan. I rapporten presenteras resultaten från 2004 års undersökning om IT i skolan. Rapporten finns inte att beställa som trycksak, utan kan endast laddas ner som pdf. Rapporten är uppdelad i tre delar - ladda ner samtliga om du vill läsa hela rapporten!
Kapitel 1-3: Innehållsförteckning, bakgrund, tillgång till och användning av IT i skolan (sid 1-45)
Kapitel 4-6: IT i undervisningen, lärarnas kunskaper om IT och syn på skolans IT-planering (sid 46-84)
Kapitel 7-10: Effekter av ITiS, skolledare och IT-planering, geografiska skillnader (sid 85-122) | |
| | | 2004 | Attitydundersökningar | Rapport från KK-stiftelsens forskningsprogram LearnIT om IT bland lärarstuderande. Drygt 5.300 lärarstuderande har utfrågats om de lär sig använda IT som pedagogiskt verktyg och om deras attityder till IT i sin framtida yrkesutövning.
Även den enkät med svar som ligger till grund för rapporten kan laddas ner. | |
| | | 2004 | Attitydundersökningar | I denna rapport sammanfattas resultatet av KK-stiftelsens undersökningar 2004 om IT i lärarutbildningen. 733 lärarutbildare och 5.300 studenter har utfrågats om attityder, användande och kunnande kring IT. Jämförelser görs också med en utvärdering av IT i lärarutbildningen i Norge. | |
| | | 2003 | Attitydundersökningar | I rapporten presenteras resultaten från KK-stiftelsens årliga undersökning om IT i skolan. Sedan 1997 har KK-stiftelsen undersökt elevers, lärares och skolledares attityder och tillgång till IT, liksom användningen av datorer och internet i skolan.
Hela boken finns att ladda ner i flera olika delar:
Kapitel 1-2: Bakgrund, Bilden av läraren, skolledaren och eleven
Kapitel 3.1: Tillgång till IT, Användning av IT, Kommuniaktion via e-post
Kapitel 3.2: IT och internet i undervisningen, Skillnader mellan flickor och pojkar
Kapitel 3.3: Lärarnas kunskap om IT, Lärarnas syn på skolans IT-plan, Skolledare och IT-planering, Kännedom om webbplatsen Kollegiet
Kapitel 4: Sammanfattning
Kapitel 5: ICT in Schools 2003 - Summary in English
Kapitel tema: IT i skolan - en internationell jämförelse
In English:
Kapitel 5: ICT in Schools 2003 - Summary in English
ICT in Schools 2003: Figures and tables | |
| | | 2002 | Attitydundersökningar | Den minoritet av skolelever som inte har tillgång till internet i hemmet använder dagligen datorn i skolan i högre utsträckning än övriga elever. Detta enligt en attitydundersökning som KK-stiftelsen låtit göra för att studera lärares, skolledares och elevers tillgång till, användande av, kunskap kring och attityder till IT. Undersökningen visar också att en stor del av tiden ägnas åt internet, främst för att söka information i arbetet/skolarbetet eller för att kommunicera via e-post/chatt. Alla tre undersökta grupperna anger att internet ökat skolans internationella kontakter.
| |
| | | 2002 | Attitydundersökningar | En attitydundersökning, utförd under 2002 om tillgång, användning, kunskap och attityd till IT för lärare, skolledare och elever. | |
| | | 2002 | Attitydundersökningar | Nu används datorerna i stort sett lika mycket av flickor som pojkar. En majoritet av de tillfrågade lärare och elever anser att pojkar använder datorn till spel och att flickor chattar mer/deltar i diskussionsgrupper. | |
| | | 2001 | Attitydundersökningar | Undersökning av elevers användning och attityder till datorer och IT varierar beroende på valt program.
| |
| | | 1999 | Attitydundersökningar | Svenska Gallup har genomfört en undersökning där syftet är dels att ta reda på och utvärdera lärares, elevers, skolledares och IT-producenters kännedom, attityder, kunskaper och användande av IT. | |
| | | 2001 | Attitydundersökningar | En attitydundersökning om elevers, skolledares och framförallt lärares användning, inställning och attityder till IT i skolan. | |
| | | 2001 | Attitydundersökningar | Attitydundersökning av lärares och elevers syn, kunskap och inställning till IT-baserade läromedel. | |
| | | 2001 | Attitydundersökningar | Undersökning av skillnaderna mellan elevers, lärares och skolledares IT-mognad. | |
| | | 2001 | Attitydundersökningar | Attitydundersökning av elevers och lärares syn på om pojkars och flickors datoranvändning skiljer sig åt. | |
| | | 2001 | Attitydundersökningar | Undersökning av elevers användning och attityder till datorer och IT beroende på familjebakgrund. | |
| | | 2001 | Attitydundersökningar | Attitydundersökning av lärares syn på om behovet av naturvetenskaplig undervisning kommer att öka, minska eller vara oförändrat de kommande 5 åren. | |
| | | 2010 | Förstudier | En rad företrädare inom området samhällsbyggnad har framfört önskemål till KK-stiftelsen om en satsning på ett kunskaps- och kompetenslyft inom sektorn. Önskemålen var ett viktigt motiv till att KK-stiftelsen lät genom-föra förstudien ”BeställaByggaBruka” 2008 för att få en övergripande belysning av förutsättningar och utvecklingsbehov inom samhällsbyggnad. I studien lyfts flera utvecklingsfrågor som relaterar till byggprocessen. Därför har stiftelsen velat få en mer detaljerad beskrivning av hur byggprocessen formas samt identifiera eventuella kritiska moment och konflikter som kan finnas inbyggda i den. Det ledde till att Chalmers tekniska högskola, avd för service management, i juni 2009 fick i uppdrag att beskriva och problematisera hur värdeskapandet åstadkoms i byggprocessen. Arbetet har genomförts av professor Jan Bröchner och docent Anna Kadefors. Exempel på kritiska faktorer de lyfter fram är hur förutsättningarna för effektivitet i byggprocessen samt lärande och gemensam utveckling hos de berörda aktörerna påverkas av entreprenadformer och ersättningsformer.
Den föreliggande studien utgör en del av stiftelsen interna utvecklings-projekt inför en eventuell satsning. Oavsett om en sådan faktiskt beslutas är vår bedömning att studien ger perspektiv på byggprocessen som är av värde för sektorns aktörer inklusive lärare och forskare inom akademin. Därför är vår förhoppning att en publicering av rapporten kan bidra till utvecklingen av området samhällsbyggnad i Sverige. | |
| | | 2008 | Förstudier | Samhällsbyggnadssektorn har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling och ett effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv. I dag är byggsektorn ineffektiv och det finns en splittring bland beställare/byggare/brukare. Det finns mycket kunskap men också kunskapsluckor. En förklaring är att forsknings- och utvecklingsinsatser aldrig varit högt prioriterat på ett övergripande plan.
KK-stiftelsen vill med denna förstudie undersöka behov och förutsättningar för att stödja ett kunskaps- och kompetensprojekt inom sektorn och även förankra idéer om ett eventuellt framtida program.
Förstudien visar att det finns behov av samling kring en gemensam vision. Det finns idag en vilja till förändring men ingen klar uppfattning eller samsyn om vilka metoder och vägar man ska använda för att samverka. Sektorn är splittrad med nationellt perspektiv och delvis dåligt rykte.
Sektorn står inför ett generationsskifte och har stort behov av att säkerställa att den kunskap och kompetens som finns dokumenteras och sprids på ett systematiskt sätt både inom sektorn och till gymnasieskolan, institut, högskola och universitet. Man behöver följa utvecklingen via forskning och överföra information, skapa insikter och fortbildning via utbildningsinsatser på olika nivåer.
En ny kultur behöver skapas - som utgår från att möta kundernas/brukarnas behov och bygger på en hållbar samhällsutveckling. Detta kan uppnås med kompetens och kunskap som omfattar allt från god beställarkompetens, god teknik-, metod- och materialkunskap, effektivt arbetssätt, verkningsfull kunskapsöverföring och excellent forskning.
KK-stiftelsen rekommenderas att, tillsamman med privata och offentliga aktörer, definiera ett forskningsprogram för ett kunskaps- och kompetenslyft i samhällsbyggnadssektorn. Forskningsprogrammet föreslås omfatta åtta delprojekt:
- Attityd och kultur: Skapa insikt om betydelsen av att förändrad attityd och ny kultur inom sektorn.
- Beställarkompetens: Utveckling av vad som menas med beställarkompetens och identifiera vilken kompetens som behövs beroende på omfattning av beställningen.
- Kunskapslyft i gymnasieskolan: Skapa god förståelse för stadsplanering och hållbart byggande bland elever samt genomföra ett kunskapslyft för yrkeslärare och eleverna i yrkesutbildningarna.
- Hållbart byggande: Utveckla kompetens och kunskap om hur man skapar effektivitet och kvalitet i alla led i byggprocessen.
- Brukarstatistik för forskning och utveckling: Utveckla en gemensam databas.
- Fortbildning och kunskapsöverföring: Identifiering av kunskapsbehov, genomföra utbildning samt identifiera system för kunskapsöverföring.
- System för lärprocesser, inklusive BIM (ByggnadsInformationsModell):
- Definiera och starta upp BIM i Sverige motsvarande de statliga satsningarna i de nordiska länderna samt utveckla system för institutionaliserade lärprocesser.
- Kunskaps- och attitydmätning: Utforska effekterna av programmet genom att mäta förändring av attityd och faktisk kunskap under programmets gång.
Förstudien har omfattat intervjuer och workshopar med ett urval aktörer.
| |
| | | 2006 | Förstudier | Boken har tagits fram av KK-stiftelsen i samarbete med Rock City AB och beskriver trender och förutsättningar som påverkar upplevelseindustrin samt hur Sverige skulle kunna ta en tätposition i världen.
Svensk upplevelseindustri har stor potential att skapa ekonomisk tillväxt. Efterfrågan på upplevelser, kultur och underhållning ökar men förändringstakten är hög och konkurrensen hård. I nästan varje land pågår satsningar. Framtidens utmaningar kräver gynnsamma förutsättningar.
Boken presenterar förslag med hjälp av FUNK - en tillväxtmodell för upplevelseindustrin. Tillväxt kan uppnås genom samverkan mellan forskning (F), utbildning (U), näringsliv (N) och kultur (K).
Boken är uppdelad i två delar. Del 1 beskriver trender och prognoser men också vad som är unikt med upplevelseindustrin och vilka särskilda behov som märks.
Del 2 förklarar varför FUNK behövs som ny modell för att ta tillvara på möjligheterna som hör ihop med att efterfrågan på upplevelseindustrins varor och tjänster ökar. Du kan ladda ner hela boken eller delarna var och en för sig. | |
| | | 2006 | Förstudier | Denna rapport är ett steg i att försöka identifiera och sammanställa de kompetensbehov som verkstadsindustrin har idag och som eventuellt skull kunna fyllas av upplevelseindustrin och tvärt om. Slutsatsen är att det är svårt att på förhand identifiera vilken kunskap som kan vara mest fruktbar att utbyta. Rapporten är skriven av Barbro Lagerholm och Jan Sjögren på IVF.
| |
| | | 2006 | Förstudier | Denna rapport är ett steg i att försöka identifiera kunskapsbehov så att svensk upplevelseindustri ska kunna bli starkare internationellt. Viktiga kompetensområden som pekas ut är innovationsförmåga, internationell erfarenhet och affärskunskap. Rapporten är skriven av Gustav Fridlund och Magnus Furingsten, Inregia AB.
| |
| | | 2006 | Förstudier | Rapporten är en inventering av kompetensutvecklingsinsatser inom health care-branschen. | |
| | | 2006 | Förstudier | Rapporten är en inventering av kompetensutvecklingsinsatser inom health care-branschen, med fokus på äldreliv, äldrevård och äldreomsorg.
| |
| | | 2006 | Förstudier | Denna rapport är ett första steg i att undersöka om det finns generell kunskap kopplat till entreprenörskap för kreatörer som skulle kunna paketeras i en samlad form för hela upplevelseindustrin - eller om det behövs specifika utbildningsinsatser för respektive bransch. Rapporten är skriven av kreatörer verksamma inom mode, konst, scenkonst och musik. | |
| | | 2004 | Förstudier | Förstudien gjordes för att utreda om det var lämpligt för KK-stiftelsen att genomföra en satsning på "nanosystemteknik". Studien beskriver området, belyser dess tillväxt och nationella betydelse samt anger var expertkompetensen finns i Sverige. Studien innehåller även en inventering av kompetensbehov och viktiga områden som bör prioriteras i en satsning.
Programmet Mikro- och nanosystemteknik har efter förstudien beslutats ingå i KK-stiftelsens övergripande utbildningssatsning Expertkompetens. | |
| | | 2009 | Seminarierapporter | KK-stiftelsen finansierade tillsammans med näringslivet tre stora forskningsprogram inom skogsindustrin under början av 2000-talet.
I satsningen har skogsindustriella företag, akademi och forskningsinstitut samproducerat kunskap och kompetens. I rapporten sammanfattas lärdomar och erfarenheter.
Med samproduktion menas i det här sammanhanget forskning som planeras, genomförs och redovisas i samspel mellan den akademiska världen och näringslivet, och där syftet är att båda parter ska ha ömsesidig nytta av verksamheten.
Rapporten är utformad som en handbok, en modell, med handfasta råd och riktlinjer för forskningsorganisationer som vill bygga upp sin verksamhet kring begrepp som samproduktion och nätverkande i ett triple helix-perspektiv.
Modellen visar vad som behövs för att skapa en kreativ och öppen miljö i olika projekt. Likaså hur deltagarna ska kunna bli aktiva, trygga och känna sig förankrade i samproduktionen från det att de bjuds in till dess att de når fram till lyckade resultat. | |
| | | 2005 | Seminarierapporter | IVA ordnade, i samarbete med KK-stiftelsen, under 2004 ett Drottningsymposium "Tillgänglighet för alla - fler vinnande produkter och tjänster". Symposiet var en present till HM Drottningen i samband med firandet av hennes 60-årsdag. Inför Drottningsymposiet fick landets designhögskolor i uppdrag att ta fram förslag till nya produktlösningar som skapar tillgänglig fritid för alla. Den här skriften är en dokumentation av de föreläsningar och idéer som presenterades under Drottningsymposiet. | |
| | | 2005 | Seminarierapporter | Nätverk - så funkar det är en rapport från KK-stiftelsens Kunskapsdialog den 14 oktober 2004, med anledning av stiftelsens 10-årsjubileum. Under seminariet möttes personer från olika typer av nätverk för att lära mer om och av varandra. Skriften är en redigerad sammanställning av de samtal som fördes under kunskapsdialogen. | |