Samarbetet mellan företag och forskare är en av de bästa metoderna för att skapa förnyelse, tillväxt och sysselsättning. Eller som teknikkonsultbolaget Eurocon Analyzers vd Öjvind Sundvall sammanfattar sin medverkan i ett forskningsprojekt tillsammans med högskolan:
”Vi och Iggesund Tools har lagt ner ett antal miljoner i projektet. Det har genererat intäkter, vinst och sysselsättning i Sverige.”
Agunnaryd, Sandviken, Kiruna, Eslöv och Trollhättan. Många av de företag som haft stor betydelse för det moderna Sverige har sina rötter utanför storstäderna. När IKEA, Sandvik, LKAB, Felix och SAAB växte upp var tillgång till råvaror, lokal hantverkstradition och envisa entreprenörer ingredienser i framgångsreceptet. Sedan dess har framgångsreceptet blivit mer komplext och beroende av nya ingredienser.
De flesta företag behöver tillgång till starka forsknings- och utbildningsmiljöer för att utvecklas. Men ändå tycks svensk närings- och forskningspolitik - oavsett block - ha en blind fläck för de nya universitetens och högskolornas betydelse för företagens kunskaps- och kompetensutveckling. Istället tycks mer pengar till den i vissa stycken redan överfinansierade forskningen vid de gamla högprofilerade universiteten vara svaret. Av de 5,3 miljarder kronor i strategiska forskningsmedel som anslagits 2010 - 2014, har bara 57 miljoner kronor – en procent – tilldelats de nya lärosätena.
Det finns nu svart på vitt att högskolorna utanför landets storstäder har en stor betydelse för näringslivets förnyelse, konkurrenskraft och sysselsättning. KK-stiftelsen lät undersöka vad forskning som gjorts i samproduktion mellan näringsliv och högskola har inneburit för de företag som deltagit. Undersökningen bygger på intervjuer med de företag som deltagit i de så kallade HÖG-forskningsprojekt som avslutades 2007, där KK-stiftelsen stått för halva finansieringen – drygt 67 miljoner kronor - genom att betala högskolans forskning, och näringslivet för andra halvan genom sitt kvalificerade deltagande.
Forskningssamarbetena har för företagen bland annat lett till nya produkter och applikationer, processförbättringar och ny kunskap om exempelvis korrosion, legeringar samt lättkonstruktioner. Flera av resultaten är unika, och i stort sett samtliga företag säger att förväntningarna på projektet infriades och att de fortsätter att samarbeta med högskolorna efter avslutat projekt.
HÖG-projekten är tydliga exempel på just det slags samarbete mellan företag och forskare som är en av de bästa metoderna för att möjliggöra livskraftig tillväxt. Det är därför de nya lärosätena med sin absoluta närhet till det lokala näringslivet har en så viktig roll att fylla.
Det behövs nog inte mer pengar i forskningssystemet. Istället bör regeringen sätta upp rätt mål så att relevanta myndigheter kan agera till förmån för högskolorna och deras forskning tillsammans med näringslivet. Vi efterlyser statliga insatser som skapar grogrund för framtidens svenska exportföretag. Därför är det dags att fler ser till hela landets potential inte bara i ord, utan framför allt i handling som ger effekt.
Madelene Sandström
vd KK-stiftelsen
Debattartikel publicerad i Dagens Industri 7 oktober 2010