Om KK-stiftelsen
KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi finansierar forskning och kompetens-
utveckling vid Sveriges 17 nya universitet och högskolor, när den sker i samverkan med näringslivet. Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplig höjd ställer KK-stiftelsen som krav att näringslivet medverkar till ett värde som är lika stort som KK-stiftelsens finansiering. Denna samproduktion vet vi leder till ny kunskap och kompetens, nya produkter och applikationer samt processförbättringar.
Sedan starten har vi satsat 8,1 miljarder kronor i fler än 2.100 projekt inom kunskaps- och kompetensutveckling.
KK-stiftelsen bestämmer dock inte innehållet i forskningen, eller inom vilka områden som lärosätet ska utvecklas. Även där skiljer sig KK-stiftelsen från andra aktörer. Sakinnehållet avgör forskarna och lärosätena bättre själva i samverkan med näringslivet.
Däremot strävar KK-stiftelsen efter att forskningen vid de nya lärosätena ska vara profilerad. Det går inte att vara bra på allt. Om lärosätena riktar forskningen mot områden som är relevanta för näringslivet kan det leda till grupperingar och miljöer som blir nationellt och internationellt slagkraftiga, och det ger förutsättningar för en bra interaktion mellan utbildning och forskning. I förlängningen skapar det mer forsknings-intensiva lärosäten och bättre utbildningar. Det finns gott om exempel på profileringar inom de nya högskolorna som har blivit bäst i Sverige och internationellt topprankade. Profilerad forskning och utbildning medför också att högskolorna sträcker sig utanför sina hemregioner och blir nationella och internationella när de rekryterar studenter och forskare.
KK-stiftelsen har också haft till uppgift att stödja industriforsknings-instituten. Även det sker bäst i samverkan med näringslivet och högskolorna eftersom den forskning som bedrivs på instituten av sin natur är företagsnära.
Något som utmärker KK-stiftelsen är långsiktigheten. Våra program är cykliska i rullande treårsbudgetar. Lärosätena ska kunna ha en planeringshorisont och veta när utlysningarna kommer. Alla är kanske inte redo att starta företagsforskarskola eller en forskningsprofil. Då kan de kanske söka enskilda forskningsprojekt eller få finansieringsstöd till att rekrytera forskare med rätt kompetens för att bygga upp sin kapacitet och förbereda sig. För lärosätena och företagen finns det nu all möjlighet att planera sina ansökningar och sin verksamhet tillsammans.