2008-03-20:

Digitaliseringen förändrar läraryrket

KK-stiftelsen och Ung Kommunikation arrangerade 17-18 mars en konferens i Växjö om hur IT kan användas för att utveckla och förnya lärarutbildningen. Konferensen fokuserade på begreppet digital kompetens och hur digitaliseringen formar och förändrar lärarens yrkesroll, arbetssätt och status.

Förutom på lärarutbildningarnas nätverk, fokuserade konferensen på begreppet digital kompetens och hur den pågående samhällsutvecklingen förändrar läraryrket. Den gjorde också en utblick mot de övriga nordiska länderna och hur utvecklingen inom lärarutbildningen varit där.

- När vi ser tillbaka på utvecklingen under 1900-talet, är det tydligt att en del yrken fick en kraftig statushöjning när deras kunskapsbas blev mer vetenskaplig, hävdade universitetskanslern Anders Flodström.

- Hit hör bland annat läkaren och ingenjören. Nu är läraryrket på väg åt samma håll. Men IT-utvecklingen kräver helt andra kunskaper, färdigheter och förhållningssätt än tidigare. Därför är det nödvändigt med strategiska satsningar på utvecklingen av forskning kring lärandets teori och praktik.

Nätverk i Norge

I Norge har man under flera år satsat målmedvetet på att integrera IT i lärarutbildningen samtidigt som man försökt stärka den vetenskapliga grunden för den pedagogiska IT-användningen. Satsningen Lærende Nettverk som pågått i fem år är en del av det nationella programmet för digital kompetens, som avslutas i år. Lärarutbildningar och skolor skapar regionala nätverk där de arbetar tillsammans och lär av varandra.

- När vi talar om lärande nätverk handlar det både om en pedagogisk infrastruktur och en metodik, sa Erik Eliassen, lärarutbildare och forskare på Høgskolen i Vestfold. Lärprocesserna i nätverksarbetet har haft en avgörande betydelse för att skapa en bättre förståelse kring hur IT-användningen kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet.

Sammanlagt har det bildats ett femtiotal nätverk över hela landet, vilket innebär att det finns en stor kunskaps- och erfarenhetsbas att bygga vidare på.

- Grundtanken har varit att använda lärarutbildningarna som motorer för utvecklingen i regionerna, sa Øystein Johannessen, avdelningschef på Kunnskapsdepartementet.

- Meningen är att nätverken både ska åstadkomma ett organisatoriskt och ett pedagogiskt mervärde. Lärarutbildningarna får en tydligare koppling till sitt verksamhetsområde och kan dra nytta av de praktiska erfarenheterna. Samtidigt får skolorna ökad tillgång till aktuell forskning och därmed också bättre förutsättningar för kunskapsutveckling och förändringsarbete. 

Vad är digital kompetens?

Under det senaste året har Skolverket tillsammans med KK-stiftelsen och Myndigheten för skolutveckling resonerat kring hur IT-användning och digital kompetens ska hanteras och utvecklas i det svenska skolsystemet, se artikeln Digital kompetens på väg in i skolan.

Egentligen handlar det om ett förberedelsearbete för de kommande styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet som utgår från EU:s åtta nyckelkompetenser.

- Arbetet med den digitala kompetensen fortsätter under våren, säger Johan Börjesson, undervisningsråd på Skolverket.

- Vi undersöker bland annat vilka IT-relaterade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att fungera som medborgare och vad som kommer att krävas i arbetslivet och för fortsatta studier. IT som innovativ kraft och förändringarna av det pedagogiska arbetets innehåll och former är andra viktiga problemställningar som vi tittar närmare på. 

Livslångt lärande

Andra slutsatser under konferensen var att det inte längre möjligt att föreställa sig att lärandet ska upphöra vid en viss ålder. Det blir därför allt viktigare med en systematisk forskning kring lärandets förutsättningar. På senare år har det börjat växa fram en lärandevetenskap som sträcker sig tvärs över ämnesgränserna, och som innefattar datavetenskap, sociologi, lärandepsykologi, neurovetenskap och kognitionsforskning. Det blir nödvändigt att skapa en kunskapsbas som hjälper oss att utveckla mer effektiva lärmiljöer och lärsituationer, såväl i formella som informella sammanhang.

Den traditionella undervisningen bygger i stor utsträckning på synsätt och antaganden som inte har någon vetenskaplig förankring. Det handlar om faktainlärning och överföring av kunskap från läraren till eleverna. Lärandet antas ske ”inne i huvudet” hos den enskilde eleven, avskuret från sociala sammanhang. Men det här sättet att arbeta är inte längre tillräckligt. Numera behövs en djupare begreppslig förståelse, det gäller att kunna tillämpa kunskaperna i praktiken och det är nödvändigt att kunna lära om och lära nytt. Den globala konkurrensen och samhällets tilltagande komplexitet ställer helt andra krav.

Gemensamt lärande

I allt högre grad handlar det om ett gemensamt lärande som sker i form av en öppen dialog, menade Sanna Järvelä, professor i lärandevetenskap vid universitetet i Oulo, Finland. Eleverna och läraren skapar kunskaperna tillsammans genom ständiga förhandlingar kring betydelse och mening. Man lär sig genom att ställa frågor, klargöra, visa och förklara. Detta ställer naturligtvis helt andra krav på lärarens kunskap och förmåga.

- Läraren måste förstå de grundläggande principerna för lärande och ha tillgång till aktuell forskning. Tekniken i sig är inte tillräcklig, utan den springande punkten är elevernas sociala och kognitiva aktiviteter. Lärarens yrkesfärdighet och insikter i lärandevetenskapens landvinningar är alltså den avgörande faktorn. Därför måste vi utveckla lärarutbildningen och försöka ge den en solid, vetenskaplig grund.

Text: Stefan Pålsson