Till startsidan för kks.se
Startsida Webbkarta English
  Sök

2008-10-20:

Mobil teknologi öppnar nya vägar för skolan

Utvecklingen inom mobil teknologi skapar nya och spännande vägar att konkretisera och förbättra undervisningen i skolan. Men det förutsätter goda kunskaper om hur lärmiljöer och lärsituationer ska utformas för att utveckla elevernas förståelse.

Elever i Växjö utforskar ett skogsområde.

Elever i Växjö utforskar ett skogsparti.

Projektet Let´s go - Learning  Ecology with Technologies from Science for Global Outcomes är ett samarbete mellan forskningsgruppen CeLeKT vid Växjö universitet och professor Roy Pea på Stanford University. Syftet är att dra upp riktlinjerna för ett undersökande och upplevelsebaserat lärande som stimulerar nyfikenheten och gör det enklare att förstå hur det ekologiska samspelet i naturen ser ut. Det handlar både om att dra nytta av den snabba IT-utvecklingen och att bygga vidare på lärandeforskningens resultat.

Arbeta på vetenskapligt vis 

- Eleverna ska utforska, tänka och resonera på sätt som liknar det vetenskapliga arbetssättet, förklarar Marcelo Milrad. Därför är det viktigt att de får undersöka, beskriva och analysera olika fenomen ute i naturen. Vi förser eleverna med olika tekniska hjälpmedel och verktyg som stödjer sådana processer, säger Marcelo Milrad, docent i datavetenskap och en del av forskningsgruppen CeLeKT vid Växjö universitet.

Marcelo Milrad

Marcelo Milrad

- Det ska också bli smidigt att kommunicera och dela information mellan dem som är på fältarbete och dem som befinner sig i klassrummet. Intel och National Geographic Society är partners i projektet och donerar hård- och mjukvara och deltar i metodutvecklingen. Lärare och elever på Katedralskolan och Kronoberg skola i Växjö samt Redwood High School i Kalifornien, ska hjälpa till med att utveckla och testa didaktiska idéer och tekniska lösningar.

- Eleverna kommer att ha tillgång till små, trådlösa enheter som underlättar det praktiska arbetet, säger Marcelo Milrad. De program vi utvecklar gör det bland annat möjligt att positionsbestämma, märka, ordna och presentera materialet på en mängd olika sätt. På så vis kommer eleverna lättare kunna urskilja mönster och relationer. Det kan också bli enklare att förstå orsaker och samband.

Eleverna ska arbeta tillsammans i små grupper för att dokumentera ett skogsområde. Med hjälp av foto, video och sensordata ska de beskriva och förklara det tillstånd som skogsområdet befinner sig i. Efterhand som eleverna lär sig hur de ska gå tillväga, och med handledarnas hjälp börjar förstå hur ekosystemet fungerar, får de mer komplexa uppgifter och problemställningar att ta tag i. En uppgift kan vara att beskriva och kartlägga larvers angrepp på trädstammar, berättar Marcelo Milrad.

Analysera ur olika perspektiv

- Det gäller både att dokumentera hur skadorna ser ut och att förklara varför vissa träd angrips och andra klarar sig. Direkt efter fältarbetet ska eleverna diskutera med varandra och med lärarna för att komma fram till tänkbara förklaringar. När de är tillbaka i klassrummet, kan de gå igenom materialet och analysera det ur olika perspektiv med hjälp av programmen. Därefter ska de tillsammans resonera sig fram till hur de olika delarna av skogen mår och vad detta egentligen beror på.

Under projektets gång ska forskarna i Växjö och Stanford försöka beskriva hur lärandet går till och hur elevernas förståelse av ekologi och miljö utvecklas efterhand. Det gäller att ta reda på hur ny teknik och undervisningsmetoder kan ge stöd åt lärandet och förmågan att resonera logiskt kring förklaringar och orsaker. Därför är det avgörande att datavetare, lärandeforskare, naturvetare, lärare och elever arbetar tillsammans och delar med sig av sina erfarenheter och perspektiv.

- Det är viktigt att förnya undervisningen och förbättra lärandet med teknikens hjälp, säger Marcelo Milrad. Men det är förstås ännu viktigare att se till att arbetssätten kan fortsätta utvecklas och leva vidare.

- De lärresurser som ska tas fram kommer därför att vara öppna och fritt tillgängliga. Och vi kommer att se till att våra resultat både sprids vidare inom forskarsamhället och bland lärarna.

Text: Stefan Pålsson 
Bilder: CeLeKT

Relaterat material

KK-stiftelsen | Postadress: Box 3222, 103 64 Stockholm | Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 60, 9 tr, Stockholm. Karta
Faktureringsadress: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, FE 313, 838 80 Hackås
E-post: Registrator: info@kks.se, informationsansvarig: ulf.hall@kks.se. | Tel: 08-56 64 81 00| Om webbplatsen