2009-01-06:

Samverkan skyndar på utveckling av vaccin mot Alzheimers

Det är halvtid för projektet Swedish Brain Power – och utvärderingen talar om succé. Modellen har redan inspirerat nationella satsningar i både Tyskland och Frankrike. Vi samverkar på ett helt nytt sätt. Det ger vinster för både forskare och patienter, säger professor Bengt Winblad vid Karolinska institutet som leder projektet.

Ambitionerna för projektet Swedish Brain Power var höga när det startade 2005. När nu halvtidsutvärderingen presenteras av en internationell expertgrupp menar man att de nya samverkansformerna är en framgång.

Vävt samman svensk neurologi

- Tidigare arbetade forskargrupper inom olika ämnen helt individuellt, möjligen samarbetade man med någon forskare i USA. Nu har vi lyckas väva ihop svensk neurologi, vilket gör att hela processen från grundforskning till att de finns en ny medicin på marknaden går mycket snabbare, säger Bengt Winblad, som själv är en mentor inom svensk Alzheimerforskning.

Syftet med Swedish Brain Power var alltså att koppla samman olika forskare och institutioner inom neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer, demens, Parkinson, ALS. Sjukdomar som alla har det gemensamt att nervceller dör i förtid av okända orsaker.

Ett 80-tal ”seniora” forskare är i dag verksamma inom projektet. Dessutom har man varit med och finansierat ett 25-tal nya forskningsprojekt. För att ytterligare stimulera samverkan krävs att varje forskare har ett antal samarbetspartners inom nätverket, och även hittar en medfinansiär utanför projektet.

- 100 miljoner är inte särskilt mycket i sådana här sammanhang, men alla toppforskare i landet har ändå velat delta. Vi har känt att vi verkligen har åstadkommit något inom många olika områden. Det handlar om allt från laborativ och klinisk forskning, epidemiologi och IT till kliniska prövningar, rehabilitering, och behandlingsmetoder inom vård och omsorg, säger Bengt Winblad.

Vaccin mot Alzheimer

Ett viktigt mål med Swedish Brain Power har varit att utveckla instrument för att kunna ge tidig diagnostik. Ju tidigare demenssjukdomar upptäcks, desto större chans till en lyckad behandling och inte minst höjd livskvalitet för de som drabbas.

- Vi har kunnat använda ett helt nytt angreppssätt genom att akademi och industri arbetar tillsammans. Ett konkret exempel är det vaccin mot Alzheimer som prövats på Karolinska universitetssjukhuset. Tack vare vårt nätverk kom vi snabbt igång med djurförsök och kunde sedan göra kliniska tester på patienter. Jag tror att ett vaccin blir verklighet om fyra-fem år, säger Bengt Winblad.

I takt med att vi svenskar lever allt längre blir demens alltmer en folksjukdom. Omkring 125 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom. Vid sjukdomen bildas plack som blockerar signalerna mellan hjärncellerna och slutligen gör så att de dör. Förhoppningen med vaccinet är att det ska aktivera kroppens immunförsvar och förhindra att dessa plack bildas. Sjukdomen får dock inte vara för långt gången för att vaccinet ska ha någon effekt.

Bilder på en hjärna tagen med en ny metod, Syntetisk MR, som utvecklats på CMIV i Linköping av Marcel Warntjes.  

Ett annat lovande försök med ny behandling är sex patienter med Alzheimers som fått små kapslar med tillväxtfaktorn ”nerve growth factor”, NGF, i hjärnan.
Genom att tillföra proteinet NGF hoppas man kunna minska nedbrytningen av nervceller hos Alzheimerpatienter och därmed bromsa sjukdomsförloppet.

- Vi håller på att bygga upp en gemensam databas med ett register över alla behandlingar och forskningsresultat, och så småningom även alla patienter. Men det tar lite tid att bygga upp nya rutiner kring detta.
Vad händer sedan?

Ett uttalat mål med projektet är också att få igång en samverkan med svensk läkemedelsindustri och den medicinsk-tekniska industrin. Halvtidsutvärderingen pekar dock på att konkreta resultat fortfarande dröjer.

Enorm marknad för behandlingar och hjälpmedel

- Det är det område som tar längst tid att utveckla, eftersom det befinner sig längst bort i kedjan. Men vår ambition är absolut att stimulera ett industriellt samarbete. Det finns utan tvekan en enorm marknad vad gäller både behandlingar och hjälpmedel. Därför är det så oerhört viktigt att det blir en fortsättning på projektet efter 2010, säger Bengt Winblad.

I dagsläget finns inga öronmärkta pengar för ”Swedish Brain Power” efter 2010. Detta trots att forskningsminister Lars Leijonborg valde att presentera forskningspropositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” hos just Bengt Winblad på Karolinska institutet.

- Sverige har länge varit bland de ledande inom neurobiologisk forskning, men nu måste vi behålla den kompetensen. Om inte staten gör en satsning finns en stor risk att vi får se en forskarflykt till andra länder.

Tyskland och Frankrike är två länder som nu arrangerar sin neurologiska forskning efter den svenska modellen. Tyskland kommer att satsa omkring 66 miljoner euro på sin neurodegenerativa forskning, per år.

- Den första gruppen på tio forskare åkte till Tyskland i september. Flera andra toppforskare med sina grupper har också fått erbjudanden. Det vore olyckligt om det svenska projektet inte får en fortsättning, när vi står som förebild för andra länder, säger Bengt Winblad.

Text: Carina Järvenhag Foto: CMIV

Swedish Brain Power i korthet:

• Nätverket Swedish Brain Power startade 2005 som ett femårigt forskningsprogram om neurodegenerativa sjukdomar. Tillsammans satsade sex olika finansiärer 100 miljoner kronor. Förutom KK-stiftelsen, också Vinnova, Invest in Sweden Agency, ISA, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Vårdalstiftelsen.
• Professor Bengt Winblad vid Karolinska Institutet leder projektet Swedish Brain Power. Övriga deltagare är bland annat Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge och Sahlgrenska universitetssjukhusen, Malmö allmänna sjukhus, Umeå universitet, Uppsala Clinical Research, Primärvården i Nordanstig och Linköpings universitetssjukhus.

Artikeln var först publicerad i tidningen KK-bladet nummer 4 2008. Ladda ner/beställ KK-bladet 4-2008.