Var sjätte svensk lider av en kronisk inflammationssjukdom. Exempel är reumatism, hjärt-kärlsjukdomar, multipel skleros, psoriasis, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och lungsjukdomen KOL. Sjukdomarna kan leda till nedsatt arbetsförmåga, ökad sjuklighet och i värsta fall allvarliga handikapp och dödlighet.
Det behövs nya metoder för att tidigare kunna ställa diagnos och påbörja behandling. Det behövs också bättre samverkan mellan olika forskningsområden och en samordning av de forsknings- och utvecklingsresurser som finns. Ett exempel är uppbyggnad och bättre utnyttjande av biobanker och epidemiologiska register för att de ska kunna användas i samarbetsprojekt mellan svenska och internationella forskare och näringslivet.
KK-stiftelsen har tillsammans med Invest in Sweden, Vårdalstiftelsen, Vinnova, Stiftelsen för strategisk forskning och Reumatikerförbundet startat forskningsprogrammet Kronisk inflammation med ett totalt programstöd om 85 miljoner kronor under en femårsperiod. Målet är att uppnå nya behandlingsformer, produkter, tjänster och att skapa modeller för samverkan som möjliggör att forskningsresultat snabbare kommer patienter, vården och näringslivet till nytta.
Programmet ska också stå modell för forskning genom samverkan mellan akademi, näringsliv, hälso- och sjukvård samt patienter. De erfarenheter som har byggts upp i KK-stiftelsens program för upplevelseindustrin och programmet Swedish Brain Power vad gäller kunskapsutbyten mellan olika verksamhetssektorer kommer att användas.
Sverige har en unik möjlighet att hävda sig inom klinisk forskning tack vare tillgängliga patientmaterial, forskningsmotiverade patienter, enhetliga medicinska bedömningar och aktiva patientorganisationer. Sverige har också internationell konkurrenskraft vad gäller forskning och utveckling inom den del av näringslivet som är relevant för området.
Verksamhetsföreträdare vid universitet, landsting, kommuner, företag och myndigheter, med universitetet som kontaktpart, inbjöds hösten 2006 att inkomma med intresseanmälningar för projekt inom programmet. Den 1 januari startade två konsortier som koordineras från Karolinska Institutet. De har fått stöd för en femårsperiod.
Combine
Det ena nationella konsortiet är "Controlling chronic inflammatory diseases with combined efforts (Combine)" koordinerat av Lars Klareskog vid KI, institutionen för medicin och enheten för reumatologi. Målet med forskningen är att finna bättre metoder att förebygga och behandla kroniska inflammationssjukdomar, bland annat reumatiska sjukdomar, och se till att framstegen snabbt kommer till nytta för patienterna. Konsortiet har fått namnet "Combine" eftersom man vill skapa nya former för samverkan mellan forskare, patientorganisationer, vård och forskande industri. Konsortiet tilldelas 60 miljoner för perioden 2008-2012.
Kronisk inflammation – diagnos och terapi
Det andra konsortiet "Kronisk inflammation – diagnos och terapi" är ett forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning mot nya mål för läkemedelsutveckling, förebyggande strategier, och diagnostiska hjälpmedel vid kroniska inflammatoriska sjukdomar, särskilt åderförkalkning, astma, ledgångsreumatism och tarminflammationer. Forskningen leds av Jesper Haeggström vid KI, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, och tilldelas 10 miljoner för perioden 2008-2012.