Utgångspunkten för denna forskningsprofil är att den ekonomiska utvecklingen allt mera sker inom tjänsteområdet samtidigt som nya tjänster är "tillväxtmotorn". Teknologiska lösningar, ofta baserade på informationsteknik, skapar förutsättningar för nya tjänster. Parallellt med de strukturella samhällsförändringarna på makronivå mot en tjänsteekonomi har människors värderingar och grundläggande synsätt förändrats. Utvecklingen har gått från materialistiska trygghetsvärderingar mot postmaterialistiska frihetsvärderingar. Den nya tjänsteekonomin präglas av pluralism och individualism med krav på långtgående kundanpassning och flexibilitet i tjänstekonstruktion och -produktion.

Utvecklingen mot den nya tjänsteekonomin kan sammanfattas genom fyra samverkande trender: (1) "tjänstefiering" av traditionella, tillverkande företag. (2) Teknologisering av tjänsteföretag. (3) Nätverksekonomin där allt fler företag arbetar i allianser och nätverk. (4) Upplevelseekonomin, där företagen bygger in upplevelsevärden genom design och varumärkesutveckling och säkerställer att det är enkelt och "spännande" att använda olika tjänster.

Forskningsprofilen "Den nya tjänsteekonomin" består av ett övergripande forskningsområde Användardriven tjänsteutveckling, i vilket det bedrivs ett antal delprojekt kring teman såsom: Kunddriven tjänsteutveckling med fokus på metodutveckling; Webbaserad tjänsteutveckling; Värdering av tjänsteutvecklingsprojekt och styrning av utvecklingsprocesser; Teoriutveckling.

Vid sidan av detta övergripande forskningsområde finns också ett antal kompletterande områden, vilka syftar till att stödja och fördjupa kunskaperna inom användardriven tjänsteutveckling. Till dessa områden hör (exempel på projektteman anges inom parentes):
Tjänstekvalitet (mätning av olika kvalitetsdrivande faktorer och hur dynamiken mellan kvalitet, kundtillfredsställelse, lojalitet och lönsamhet fungerar inom ramen för en kundrelation); Virtuella företag och värdeskapande intressentnätverk (vad bygger upp effektiva nätverk och vad äger rum i dem?); Tjänstemötet och kommunikation (i vilken utsträckning kan IT-lösningar ersätta traditionella personmöten?) immateriella resurser (hur kan knowledge management användas i ett tjänsteutvecklingsperspektiv?)

För vidare information vill vi hänvisa till vår webbplats där profilen beskrivs, tillsammans med ingående projekt, publikationer, medverkande forskare och forskarstuderande. Via webbplatsen kan också intresserade forskare och praktiskt verksamma ta direkt kontakt med de personer som är verksamma inom profilen.

Webbplats

www.ctf.kau.se

Projektledare

Patrik Larsson

Informationsansvarig

Ingrid Hansson

Kontaktperson på KK-stiftelsen

Mats Waltré

Uppdaterad: 2008-01-14

Tipsa om den här sidan

KK-stiftelsen | Postadress: Box 3222, 103 64 Stockholm | Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 60, 9 tr, Stockholm. Karta
Faktureringsadress: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, FE 313, 838 80 Hackås
E-post: Registrator: info@kks.se, informationsansvarig: ulf.hall@kks.se. | Tel: 08-56 64 81 00| Om webbplatsen