Mångmiljonbelopp till utveckling av KK-miljöer

KK-stiftelsen har beviljat 68 miljoner kronor till ledande forsknings- och utbildningsmiljöer vid Högskolan Väst, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Jönköping University samt Mittuniversitetet.

- Detta möjliggör för lärosätena att långsiktigt och systematiskt fortsätta bygga profilerade forsknings- och utbildningsmiljöer, i nära samarbete med näringslivet, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

De fem lärosäten har sedan tidigare utsetts till KK-miljöer, KK-stiftelsens enskilt största satsning. Den möjliggör för lärosätena att under en 10-årsperiod utveckla internationellt framstående profilerade miljöer för kunskaps- och kompetensutveckling. Syftet är också att stärka lärosätenas förmåga att arbeta strategiskt och kvalitetssäkrat med utveckling av toppforskning och utbildning på avancerad nivå tillsammans med externa partners.

KK-stiftelsen ställer som krav att näringslivet medverkar i samtliga projekt, vilket både stärker forsknings- och utbildningsmiljöerna, samt ger direkt nytta för företagen.

På senaste mötet beslutade stiftelsens styrelse att bevilja medel till flera forskningsprojekt, rekryteringar och insatser för utveckling av avancerad kompetensutveckling, efter att expertgrupper bedömt verksamhetsplanerna för respektive KK-miljö.

Följande projektmedel beviljas:

Högskolan Väst:
Beviljas 17,5 miljoner kronor för att utveckla framstående forskning och utbildning inom teknik och lärande i KK-miljön Primus. Primus bildades för att möta morgondagens komplexa samhälls- och industrirelaterade utmaningar för en hållbar industri i Sverige. Miljön har idag sammanlagt ett 90-tal forskare inom de tre kärnområdena Produktionsprocesser, Produktionssystem samt Industriell AIL (arbetsintegrerat lärande). De nu beviljade projektmedlen avser rekrytering av två biträdande lektorer samt forskningsprojekten:

• AdOpt – Flexibel styrning av laserprocesser för höga effekter med hjälp av deformerbara speglar
• FECRAICLAD – Svetsbarhet och korrosionsbeständighet av nya FeCrAl-legeringar
• INDIGO – Industriell digitalisering och organisering

Högskolan i Halmstad:
4,5 miljoner kronor för att stärka kompetensen vid KK-miljön Forskning för innovation, genom rekrytering av en lektor i informatik samt en biträdande lektor i hälsoinnovation. KK-miljön utgörs av tre profilerade forskningsområden – informationsteknologi; innovationsvetenskap; och hälsa och livsstil. Det är även inom dessa områden som högskolan har sina tillstånd att utfärda examina på master- och forskarutbildningsnivå.

Högskolan i Skövde:
16,4 miljoner kronor för fyra rekryteringar till KK-miljön INFINIT, inriktad mot generering, kvalitetssäkring, analys och visualisering av data med hjälp av informationstekniska system och modeller. Dessutom beviljas pengar till forskningsprojekten:

• Svensk metall – skapa värde genom att använda och utveckla den senaste dataanalystekniken för den svenska metallindustrin
• DMDPipe – Pipeline för identifiering av sjukdomsalstrande moduler för individualiserad diagnostik och behandling
• OPTION – Logistikoptimering för förbättrad produktivitet

Forskningen i miljön sker i nära samverkan med företag såsom Volvo Cars, Sandvik Materials Technology AB, SSAB EMEA AB, Jernkontoret och AstraZeneca AB, vilket gör att de nu aktuella projekten stärker både akademi och näringsliv.

Jönköping University:
Beviljas 19,3 miljoner kronor till KK-miljön SPARK inom kunskapsintensiv produktframtagning, för fem forskningsprojekt:

• TopCut – Topologioptimering med CutFEM och dess applikationer
• ODISSEE2 – Optimal Design med stöd av integrerad simuleringsbaserad tillverkning, Part 2
• InnOvate – Förutsättningar för innovation i små- och medelstora tillverkande företag
• FunDisCo – Funktionella dispersionsbeläggningar
• ChromeSurf – Kromytor, estetiska, hållbara och hälsosamma ytor

Syftet med SPARK är att bidra till ökad konkurrenskraft hos svenska företag genom att stödja dem i utvecklingen av produkter och processer med ett större kunskapsinnehåll. Samtliga projekt bygger på ett nära samarbete med näringslivet. I projekten deltar sammanlagt drygt 20 företag.

– Vi är mycket glada för det fortsatta förtroende som KK-stiftelsen ger Jönköping University och SPARK, säger professor Mats Jackson, programchef för SPARK. De nya projekten innebär ytterligare möjligheter för oss att tillsammans med företagen ta fram ny kunskap som stärker näringslivet och vår region. Varje projekt bidrar också till att utveckla högskolans kompetens och utbildningsverksamhet.

De nya projekten spänner över ett brett område och tar upp flera aktuella utmaningar som svensk industri står inför. Projektet InnOvate kommer till exempel att studera hur tillverkande små och medelstora företag kan göra för att arbeta med förnyelse och innovation samtidigt som man upprätthåller en effektiv och konkurrenskraftig produktion. I projektet FunDisco vill forskarna och deras samarbetspartners från industrin effektivisera processen för så kallad strukturoptimering, en metod som många företag använder för att skapa lättare och starkare produkter och samtidigt minimera materialåtgången.

Mittuniversitetet:
Beviljas 10,4 miljoner kronor till KK-miljön Transformative Technologies, som består av de väletablerade forskningsmiljöerna STC (Sensible Things that Communicate) och FSCN (Fibre Science and Communication Network). Genom forskningscentrum FSCN är Mittuniversitetet en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer för skogsindustriell forskning och samverkan, och får medel till rekrytering av en internationell gästprofessor i Yt- och kolloidkemi, samt tre forskningsprojekt:

• LignoGCAT – Lignocellulosa till högvärdeprodukter genom grön katalytisk kemi
• Nanogenerators – Material och tryckprocesser för enheter som genererar miljövänlig energi
• SEGMENT – Processmodellering och fullskaleevaluering för ny segmentdesign

Docent Birgitta Engberg har fått medel för det sistnämnda projektet, vars syfte är att stödja utveckling av de industriella processerna vid pappersproduktion.

− Användning av moderna digitala verktyg i forskning är viktigt för att attrahera fler unga att söka sig till universitetet och industrin, säger hon. Vi kommer bland annat att utveckla processmodellering och visualisering av pappersmassa-tillverkningen så att vi kan förstå vad som händer när vedpartiklar och fibrer flödar genom produktionsprocesser.