28 miljoner för forskning kring plåster som alternativ till biopsier

Forskare vid Malmö högskola får nästan 15 miljoner kronor av KK-stiftelsen till ett nytt forskningsprojekt som ska ta fram plåster för diagnos av hudsjukdomar. Forskningen ska ske i samarbete med industrin, som går in med lika mycket som KK-stiftelsen i form av egen kompetens och teknologi.

- Om projektet lyckas kommer det att få både stor samhällsnytta och stärka vår konkurrenskraft, säger Anna Holefors, VD på In vitro Plant-tech AB, som medverkar i projektet.

Förekomsten av hudsjukdomar har ökat kraftigt de senaste åren, idag är hudcancer bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. För att ställa diagnos krävs biopsier, det vill säga ett vävnadsprov. Kostnaderna för biopsier är höga, för patienten innebär det dessutom ofta väntetid för att få diagnos.

– Skulle vi kunna halvera antalet biopsier med hjälp av ett alternativt diagnosverktyg hade vi sparat många miljoner kronor om året, säger Johan Engblom, professor vid Malmö högskola. Patienten hade dessutom fått svar direkt och sluppit orolig väntan.

Nytta för akademi och näringsliv 

Forskningsprojektet ”Icke-invasiv monitorering av hudsjukdomars progression och läkning baserat på lågmolekylära biomarkörer” är ett så kallat synergiprojekt som finansieras av KK-stiftelsen.

– När personal och teknologi från företag ingår i ett forskningsprojekt, blir en vetenskapligt viktig frågeställning direkt en innovation i företagen, säger Madelene Sandström, vd på KK-stiftelsen.

Företag som In Vitro Plant-tech AB, ImaGene-iT AB, Chromalytica AB, MediBiome AB och Chemotechnique MB Diagnostics AB kommer att medverka med värdefulla insatser i form av personal och utrustning, till ett värde som gör att hela projektet omfattar drygt 28 miljoner kronor.

– Vi vill bland annat utveckla och producera intressanta extrakt, och den forskning som gruppen bedriver är ur vårt perspektiv väldigt intressant och i framkanten, säger Anna Holefors, VD på In vitro Plant-tech AB.

Hon har själv bakgrund som forskare, och ser en stor fördel att jobba sida vid sida med akademin:

– Det är viktigt för oss att ha en stark forskningsanknytning i det vi gör, och ha en nära dialog med den akademiska forskningen så att vår utveckling bygger på stark vetenskaplig grund. När det gäller hudforskning är Malmö högskola mycket framstående, samtidigt som samproduktionen ger förutsättningar för att forskningen får relevans och nytta. Om projektet lyckas kommer det att få stora positiva effekter för vården.

Prototyp om fyra år

Tillsammans med sina professorskollegor Tautgirdas Ruzgas och Anette Gjörloff-Wingren, inleder Johan Engblom forskningsprojektet, med målsättningen att om fyra år ha en färdig prototyp redo för kliniska tester. Forskningen kommer att ske inom tre olika områden. Det första handlar om att ta reda på vilka biomarkörer som är relevanta och hur relationen mellan dessa förändras vid inflammation och hudcancer.

– När man tar ett vävnadsprov undersöker man om relationen mellan vissa molekyler i vävnaden har förändrats, förklarar Tautgirdas Ruzgas och Anette Gjörloff-Wingren. Dessa är stora molekyler som inte kan tränga genom huden. Vi vill undersöka om det finns mindre molekyler, som tar sig genom huden och som kan användas som biomarkörer. Det vill säga om relationen mellan de små molekylerna speglar förändringen i relationen mellan de stora.

Det andra området som kommer att undersökas är molekylernas transport genom huden.

– Det handlar om att studera hudens egenskaper, hur olika ämnen penetrerar den, men också hur du kan påverka penetrationen med hjälp av olika ämnen, säger Engblom. Man kan se det som ett sätt att locka ut molekylerna som fungerar som biomarkörer.

Slutligen ska forskarna ta fram ämnen och beredningar som är tillräckligt känsliga för att fånga upp biomarkörerna.