Forskning med medarbetare i rörelse

Trots stora företagssatsningar på medarbetarnas hälsa har kunskapen om vad som ger effekt varit låg. Det ville ett forskarteam på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) ändra på. Tillsammans med bland annat ICA Sverige inledde man ett projekt om hjärnhälsa som blev startskottet för ett närmare samarbete med näringslivet. Men det har varit en resa med flera hinder längs vägen.

(2020-12-15)

På GIH stod man 2014 inför en förändringsresa med ett tydligt mål. Lärosätet, som grundades redan 1813, skulle bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och utbildningsmiljö kring idrott, fysisk aktivitet och hälsa. För att nå detta mål behövdes ökad extern finansiering och ett närmare samarbete med näringslivet.

Karin Ulfsdotter Crépin, som anställdes för att arbeta med fundraising till forskning, kom in vid en tidpunkt som knappast kunde ha varit bättre.

Karin Ulfsdotter Crépin
Karin Ulfsdotter Crépin

– På rektors uppdrag och i dialog med den akademiska ledningen definierades vad vi skulle satsa på. Vi skulle tänka långsiktigt och stort från början, berättar hon.

Samma år upptogs GIH bland de lärosäten som har möjlighet att söka finansiering från KK-stiftelsen. KK-stiftelsens olika program blev viktiga komponenter för att nå de högt ställda målen på GIH.

– Vi kunde redan 2014 se var vi ville vara 2020 med hjälp av KK-stiftelsens program. Forskning är ingen quick fix. Det krävs långsiktigt och målmedvetet arbete och då är det viktigt att från början planera för hur en forskningsmiljö kan växa, säger Karin Ulfsdotter Crépin.

GIH:s första stora ansökan till KK-stiftelsen tog mycket tid. Förhoppningarna var stora bland både forskare och de involverade företagen. Det tilltänkta projektet skulle bli startskottet för ett närmare samarbete med näringslivet. Men rivstarten kom av sig. 

– Vi fick avslag. Det kändes motigt när vi arbetat så hårt. Det drabbade inte bara oss utan också de bolag vi knutit till oss. Det var så många fler än vi som hade förhoppningar.

Fanns det de i din omgivning som tvivlade?

– Akademin har en sund skepticism till mycket. Att vara kritisk och ifrågasättande tillhör jobbet. Det klart att det fanns såna frågor. Men det fanns en positiv grundinställning på GIH.

Men med motgången kom samtidigt en av de insikter som senare kom att bli en framgångsfaktor för GIH; att bygga samverkan och vårda relationer med företagen på lång sikt och att aldrig sluta kommunicera.

– Relationen till samverkanspartners är ett stort arbete som vi lägger ner mycket tid på och som man måste ha en strategi för. Annars är risken stor att företagen tappas bort om ansökan får avslag och så har man ingen kontakt under en längre tid. Det är en viktig och tidskrävande arbetsuppgift som kan vara svår att upprätthålla på ett lärosäte, säger Karin Ulfsdotter Crépin som menar att lärosäten behöver avsätta resurser för professionellt stöd i detta arbete för att lyckas.

Avslagsbrevet var förstås nedslående men också informativt. GIH uppmuntrades att profilera sin forskning mera och återkomma med en ny ansökan.

– Vi lyssnade på återkopplingen och bestämde oss för att bygga upp vår samverkansforskning kring en kärnverksamhet som problematiserar kring hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar vår fysiologi, vår psykiska hälsa och våra tankemässiga förmågor, säger Maria Ekblom, docent på GIH som blev en av nyckelpersonerna i projektet.

Maria Ekblom

Att ta hjälp av näringslivet var inte nytt för GIH. Tvärtom var högskolan en av pionjärerna redan i mitten av förra århundradet när en tight sammansatt forskargrupp först utvecklade en stationär cykel som kunde användas för standardisering av fysiskt arbete och sedan utifrån denna cykel tog fram metoder för beräkning av kardiovaskulär kondition, eller – enklare uttryckt – vilket flås man har.

Cykeltillverkaren Monark kommersialiserade cykeln och det uppstod en synergi där företagets försäljning möjliggjorde ett internationellt genomslag också för forskningen.  Professor PO Åstrand fick stort genomslag för sin forskning i arbetsfysiologi och Irma Rhyming Åstrand utvecklade inom samma vetenskapsområde forskning av betydelse för arbetsmiljöfrågor.

Sedan dess har träning ur ett samhällsperspektiv gjort en förflyttning till att under ett antal decennier främst fokusera på atleter till att nu åter bli närmast en folkrörelse. Från att vara en fråga för elitidrottare och idrottsklubbar har det blivit en fråga för HR-chefer när fokus på hälsa hamnar högt på företagsledningarnas agenda. Arbetslivet har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna.

Kunskapen om hur kondition, fysisk aktivitet och stillasittande påverkar hjärnans fysiologi, vårt psykiska mående och tankemässiga förmågor var något GIH ville utveckla.

– Det är viktigt att samproducerad forskning tar utgångspunkt i att man verkligen har en gemensam fråga som alla behöver svar på. Här hittade vi den gemensamma frågan tillsammans med HR-chefer på ICA-gruppen och Intrum, vår redan etablerade partner Monark Exercise och friskvårdsföretagen SATS och Itrim säger Maria Ekblom, docent och forskningsledare vid GIH.

***

HR-chefen Ann Hennicks är ansvarig för ICA Sverige. Hon blev en av nyckelpersonerna när GIH hörde av sig om ett samarbete.

Ann Hennicks

– För oss på ICA är det naturligt att verka i ett folkhälsoperspektiv. Mat är en viktig del av människors liv och hälsa så GIH kändes som en naturlig partner. Sen tyckte vi att forskningsområdet var väldigt relevant för oss som arbetsgivare och hur vi kan påverka arbetsmiljön för att skapa ett ännu bättre välmående bland våra medarbetare, säger Ann Hennicks och fortsätter:

– Det underlättar alltid när man kan föra saker i bevis. Kan vi visa på effekt så är det en styrka som ger både motivation och argument för att investera i olika riktningar. Sen är det också roligt att ha kontakt med forskarvärlden. Det är en otroligt spännande mix av kompetenser vi har fått möta, allt från neurologer till experter på rörelse.

2016 fick GIH finansiering från KK-stiftelsen för ett fyrårigt projekt för att undersöka hur fysisk aktivitet och stillasittande på arbete och fritid är kopplat till och påverkar psykisk hälsa och tankemässiga förmågor.

– Det blev verkligen ett nytt sätt för oss att arbeta mer fokuserat men ändå mer tvärvetenskapligt än vi gjort tidigare. Det tvärvetenskapliga arbetssättet underlättar i samarbetet med företagen, säger Maria Ekblom, docent på GIH.

Utgångspunkten i projektet är enkelt beskrivet hur hjärnhälsan, alltså psykisk hälsa och tankemässiga förmågor egentligen påverkas av hur mycket man rör sig och sitter i hemmet och i arbetet. Den akademiska grunden är relativt outvecklad, samtidigt som stora företag investerar miljonbelopp i friskvårdsbidrag, kontorsergonomi och företagshälsa utan att veta vilka insatser som bottnar i vetenskap.

Att ICA Sverige och HR-chefen Ann Hennicks blev en viktig partner till GIH föll sig därför naturligt.

För att vara relevant för företagen behövdes också en annan typ av forskargrupp.

– Vi satte ihop ett tvärvetenskapligt team där vi blandade olika experter som inte samarbetat tidigare. Detta kunde inte åstadkommas med ett inomvetenskapligt perspektiv så vi bildade ett team med kompetenser inom neurofysiologi, hälsopsykologi, folkhälsa, epidemiologi och arbetsfysiologi. Vi breddade oss för att titta på livsstil, organisation och psykiskt välmående för att hitta gemensamma frågor som engagerar företagen och samtidigt stärker den vetenskapliga konkurrenskraften, säger Maria Ekblom.

Forskningsprojektet på GIH delades upp i tre faser:

Steg 1
Man genomförde konditionstester och mätte deltagarnas rörelseaktivitet både på arbetsplatsen och hemma. Till detta gjordes kognitiva tester och mentala hälsotester.

Steg 2
I labbet på GIH undersökte forskarteamet vad som händer i kroppen vid fysisk aktivitet. Räcker det med några knäböj eller krävs pulshöjande aktivitet för att träningen ska ha några kognitiva effekter och påverka hjärnan fysiologiskt?

Steg 3
Utifrån resultaten formades konkreta åtgärdsprogram. På HR-funktioner inom företag som ICA fick man ett bättre vetenskapligt beslutsunderlag för hur man ska organisera och arbeta med friskvårdsfrågor. I leverantörsledet har SATS och Itrim kunnat utveckla nya tjänster med utgångspunkt i forskningen.

Entrén till GIH

I ett flerårigt forskningsprojekt tillsammans med företag innebär att det sker förändringar. Allt från att företag köps upp till att personer byter jobb. Flera av nyckelpersonerna i projektet lyfter fram vikten av långsiktighet.

Maria Ekblom på GIH:

– Vad vi lärt oss de senaste åren är att strategiska partnerskap måste vara med företag som har en stabilitet och långsiktig horisont. Vi kommer in med olika ingångar. Företagen är med för att utveckla nya tjänster och produkter men de måste våga titta både fem och tio år framåt och förstå vad vi behöver för kunskap för att kunna arbeta med personalen eller utveckla nya tjänster.

Ann Hennicks på ICA Sverige:

– Vi visste att det var ett långsiktigt samarbete under nästan fyra år men det man behöver tänka på är att människor hinner börja och sluta. Jag och en av mina medarbetare som var koordinator har varit kvar, och Maria på GIH men det gäller att involvera flera personer så man inte tappar den relation man har byggt upp, säger hon.

***

Den akademiska miljön och näringslivet har olika logik. Där forskningen är långsiktig och prövande vill näringslivet att det ska gå snabbt och generera tydlig nytta. Karin Ulfsdotter Crépin har mångårig och omfattande erfarenhet från ledande positioner och konsultuppdrag i både akademi och näringsliv där hon ansvarat för att etablera strategiska partnerskap mellan dessa två världar.  

– Det handlar om att binda samman människor med olika perspektiv och med helt olika kulturer. Lika mycket som jag har förklarat för forskare om hur man tänker i näringslivet lika mycket har jag förklarat för företagsrepresentanter hur man tänker i akademin. Grunden till denna kompetens utvecklade jag som utbildningschef i ett teknikföretag på 90-talet.

När Karin Ulfsdotter Crépin och Maria Ekblom ser tillbaka pekar de båda på vikten av finansieringen från KK-stiftelsen. Maria Ekblom är lyrisk när hon beskriver friheten att själv få välja inriktning för forskningen, vilket särskiljer KK-stiftelsen från många andra forskningsfinansiärer.

– Det är fullständigt fantastiskt. Vi formulerar vår vision tillsammans med alla som vill se hur fysisk aktivitet gynnar hälsa. Det hade vi inte kunnat göra om vi skulle förhålla oss till en exakt utlysning. Det har gett oss en förmåga att själva producera miljön med input från forskare och företagen och där vi själva har kunnat uttrycka vad vi vill åstadkomma, säger hon.

Ann Hennicks på ICA Sverige är också positiv till finansieringsformen.

– KK-stiftelsen gör så rätt med sitt krav på samproduktion! Jag tror att ju mer vi kan kombinera forskning med praktisk användning desto bättre. Det finns fortfarande mycket att göra kring arbetslivsforskning och här tycker jag att vi har fått ett bra stöd, säger Ann Hennicks.

***

Efter fyra år är projektet kring hjärnhälsa avslutat. Maria Ekblom ger en inblick i vad man har kommit fram till för resultat.

– Vi ser att koncentration, humör och arbetsminne gynnas av lågintensiva rörelsepauser en gång i halvtimmen, bland kontorsarbetare i arbetsför ålder. Det hade vi aldrig hittat om vi inte forskat på den grupp det berör, nämligen kontorsarbetare. Samtidigt ser vi ändå att konditionen är viktig på lite längre sikt. Kontorsarbetare med lägre kondition hade högre risk att bli korttidssjukskrivna och presterade sämre på vissa av de tankemässiga förmågorna. Man bör därför försöka säkerställa att friskvårdssatsningar verkligen inkluderar och attraherar även kollegor som har haft svårt att få in fysisk aktivitet i sin vardag och därför behöver stöd till att påbörja en hållbar beteendeförändring mot bättre flås.

Under projektet flyttade ICA till ett nytt huvudkontor med plats för 2 000 medarbetare. Även då visade sig relationen till forskarna på GIH värdefull.

– Vi hade nytta av samarbetet med GIH när vi byggde vårt nya kontor. Vi har prioriterat rörelse på huvudkontoret och har allt från gymklasser till pingisbord och gåband där man kan gå samtidigt som man jobbar med datorn, säger Ann Hennicks.

Fyra år efter att det av KK-stiftelsen finansierade projektet inleddes är kunskapen om kopplingen mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa större och HR-chefer som Ann Hennicks har en tryggare kunskapsgrund att stå på inför strategiska beslut som rör arbetsmiljö och medarbetarhälsa.

– Trots att vårt första projekt finansierat av KK-stiftelsen slutredovisas under 2020 så är det på inget sätt över, säger Maria Ekblom och fortsätter:

– Både vi och företagen har tagit nya initiativ till frågor som vi vill undersöka vidare tillsammans. Vi har också blivit kontaktade av nya företag och forskargrupper som vill samproducera kunskap med oss om hur fysisk aktivitet och stillasittande hänger ihop med hjärnhälsa i barndomen, genom arbetslivet och in i åldrandet. Jag tror att många företag nåtts av en insikt att framtidens arbetssätt, produkter och tjänster blir mycket mer konkurrenskraftiga om de stödjer ett gott liv för barn, vuxna och äldre.

Våren 2020 gjorde Karin sin sista arbetsdag på GIH efter sex år på högskolan. Hennes uppdrag är avslutat. GIH har utvecklat en miljö som står sig väl internationellt.

– Idag har vi ett stort kunskapsområde och en forskningsmiljö som fokuserar på fysisk aktivitet och hjärnhälsa. Jag tycker att vi har förvaltat den här satsningen väl. Vi har kunnat rekrytera forskare och har fått ett självförtroende som genererat styrkor och aktiviteter även på andra håll. Det här är inget som ska avvecklas när projektet är slut. Vi ska vara i rörelse och tänka framåt hela tiden.

Karins 5 tips: Så kan lärosäten komma igång med samproduktion med näringslivet

  1. Forskarna måste få omfattande stöd i processen att etablera samarbeten om de ska kunna utvecklas till det som KK-stiftelsen kallar samproduktion vilket är nyckeln till framgång.
  2. Både forskare och företag måste kunna se nyttan av att samarbeta i kunskapsproduktionen. Det här handlar inte om sponsring av forskning, att företag exempelvis stärker sin marknadsföring genom att synas tillsammans med ett lärosäte, utan det handlar om utvecklingssamarbeten. När akademi och näringsliv gemensamt formulerar forskningsfrågor som bägge parter vill ha svar på vässas forskningsprojekten ytterligare och – inte minst viktigt – så leder det till att någon utanför akademin efterfrågar forskningsresultaten.
  3. För att det ska kunna ske krävs någon som organiserar en intern dialog om vad lärosätet skulle vilja göra och där det gör skillnad att ha med näringslivet. I den dialogen är det viktigt att lärosätets ledning deltar och har modet att tänka stort och vågar prioritera.
  4. Det krävs också stöd när det gäller att identifiera företag som är lämpliga att närma sig och stöd i att organisera kontakterna med dem så att man som lärosäte inte kommer oförberedd. Man måste göra sin hemläxa innan man tar kontakt. Ofta tänker man för smått. Forskningen måste vara av strategisk eller affärsmässig betydelse för att företagen ska tycka att samarbetet är intressant.
  5. Sammanfattningsvis vill jag också framhålla betydelsen av att investera i detta stöd. Min bedömning är att det krävs arbetsinsatser motsvarande minst en heltidstjänst vid ett lärosäte av GIH:s storlek, för att lyckas.