Forskningspropositionens inriktning på samverkan välkomnas av lärosäten

Regeringens satsning på höjda basanslag, samverkan och profilområden välkomnas av lärosäten och näringsliv.
– Att man lyfter fram samverkan och innovation passar oss väldigt bra. Tack vare KK-stiftelsen är vi också tränade att jobba med just samverkan och visa vilken nytta forskningen gör för samhället, säger Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

(2020-12-22)

Mats Tinnsten, Kerstin Tham, Lena Ek, Torbjörn Lundahl och Peter Aronsson

I propositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” pekar regeringen ut inriktningen för den svenska forskningspolitiken de kommande åren. Från och med 2021 ökar regeringen resurserna till forskningen med 3,4 miljarder kronor och för åren 2022, 2023 och 2024 gör man satsningar på cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor. Regeringen anger också att målet med den svenska forskningspropositionen är att ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation”.

Som inspel inför propositionen lyfte bland andra KK-stiftelsen fram vikten av höjda basanslag. Dessa höjs från 12 000 SEK till 17 500 SEK per helårsstudent, något som Peter Aronsson, rektor för Linnéuniversitetet välkomnar.
– Det är glädjande med en satsning på framtiden och inte enbart som en del i en krislösning.

I propositionen anger regeringen också att man ska ta fram en ny modell för att premiera forskningskvalitet och strategisk profilering – något som ska innebära ökade anslag om minst 500 miljoner kronor från 2023.
– Den satsning som regeringen gör på profilområden känner vi oss väl förberedda för, inte minst inom de hållbarhetsteman där vi samarbetar med KK-stiftelsen och har en stark profil, som exempelvis skog och Big Data, säger Peter Aronsson.

Mats Tinnsten, rektor på Högskolan i Borås gör en liknande bedömning.
– Högskolan i Borås är ett väldigt profilerat lärosäte redan idag och det här beskedet är mycket bra och ger oss möjligheten att planera för detta. Det är också positivt att man via Vetenskapsrådet stärker anslaget till den konstnärliga forskningen – det är en fråga som vi har lyft sedan tidigare, säger Mats Tinnsten.

Malmö universitets rektor Kerstin Tham anser att mycket i propositionen är positivt, som exempelvis ett uttalat fokus på forskning inom samhällsutmaningar och en ökad samverkan mellan lärosäten, näringsliv och offentlig sektor.
– Att man lyfter fram samverkan och innovation passar oss väldigt bra. Tack vare KK-stiftelsen är vi också tränade att jobba med just samverkan och visa vilken nytta forskningen gör för samhället, säger hon.

Peter Aronsson varnar samtidigt för att proportionerna mellan basanslagen och de riktade satsningarna hamnar i obalans.
– Det sker en förskjutning från basfinansieringen till tematisk och utmaningsdriven forskning. Huvudparten av satsningen går inte till lärosäten, vilket är lite bekymmersamt då vi kommer att behöva öka kapaciteten för omställning och utveckling. Det är en försutten möjlighet att öka den långsiktiga konkurrenskraften i hela landet, säger han.

Lena Ek, styrelseordförande för skogsindustrikoncernen Södra, är positiv till att regeringen höjer ambitionsnivån för svensk forskningspolitik men är i likhet med Peter Aronsson kritisk till förhållandet mellan basanslag och särskilda satsningar.
– Specialsatsningar är roliga och nödvändiga men de blir hängande i luften om inte basen är stabil. Proportionellt borde basanslagen därför ha höjts mer. Det är grunden för att vi ska klara av speciella globala utmaningar som exempelvis klimat, hälsa, säkerhet och energi. Vaccinframtagningen för Covid-19 hade aldrig utvecklats så fort om man inte hade haft en bred bas att stå på, säger hon.

Torbjörn Lundahl är forskningsdirektör på Ericsson och sitter också i styrelsen för Lunds universitet. Inför presentationen av forsknings- och innovationspropositionen hade Ericsson, tillsammans med bland annat SAAB och ABB efterlyst ett nationellt sammanhållet forskningsprogram inom just digitalisering. Detta för att ännu tydligare stärka Sveriges position inom detta område.
– En sådan satsning saknas i den här propositionen och det ser jag som en svaghet. Om man jämför med fordonsindustrin så har den sedan många år haft nytta av ett sådant nationellt forskningsprogram som har varit väldigt framgångsrikt. Men Sverige har en styrkeposition inom digital utveckling med företag som är världsledande och då tycker vi att det är konstigt att man inte lyfter fram ett digitaliseringsprogram som skulle ha lett till ett större genomslag när man har chansen. Inte minst eftersom det i länder som Tyskland, Frankrike och Spanien finns nationella forskningsprogram som överträffar de svenska satsningarna, säger Torbjörn Lundahl.