”Mer forskningspengar till högskolor gör nytta”

Bilden av forskningspengar till lärosäten blir helt annorlunda om vi ser till reda pengar jämfört med procentuella ökningar. Det skriver Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen, i en replik på svd.se.

Debattreplik publicerad på svd.se 2021-05-28

Göran K Hansson, ständig sekreterare, och Hans Ellegren, vice preses vid KVA, är upprörda på SvD Debatt 24/5. I vårändringsbudgeten tilldelas fem mindre lärosäten markant större procentuella ökningar av forskningsanslagen än vad fem universitet får. Därmed blir de fem universiteten ”snuvade” på förväntad forskningssatsning. KK-stiftelsen är av den omvända åsikten – att ge de växande mindre lärosätena en extra injektion av statliga medel för forskning ger högre marginalnytta.

Att bli snuvad förutsätter någon form av överraskning, vilket knappast är fallet här. Modellen med en så kallad basresurs – lärosäten ska ha åtminstone en minimiresurs av statliga forskningsanslag per helårsstudent – infördes år 2009. Nivån på basresursen har sedan successivt justerats upp genom de forskningspolitiska propositionerna år 2016 och år 2020. Vad den nu aktuella ökningen innebär för berörda lärosäten gick rätt bra att uppskatta genom att titta i lämplig tabell i budgetpropositionen från i höstas.

Enligt KVA får vissa mindre lärosäten ”gigantiska höjningar”, medan de fem stora universitet de fokuserar på bara får en ”tummetott”. Visst ökar anslagsnivån med mellan 19 och 40 procent för Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Halmstad, Högskolan Dalarna, Södertörns högskola och Högskolan Väst. Och visst får de fem universiteten (Karolinska institutet och universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg) nöja sig med en anslagsökning på i snitt 2,4 procent. Men pratar vi reda pengar istället för procent, blir bilden annorlunda. De fem högskolorna får totalt 115 miljoner kronor i ökad basresurs, medan de fem ”snuvade” universiteten tillsammans får ett tillskott på 231 miljoner kronor. Efter nytillskottet har de fem universiteten 10 miljarder kronor totalt i forskningsanslag, att jämföra med de fem högskolornas 525 miljoner kronor.

Totalt fördelas i 2021 års vårändringsbudget 720 miljoner kronor i ökade anslag för forskning och forskarutbildning till landets lärosäten. 720 miljoner kronor är inte så mycket nya medel i förhållande till högskolesektorns storlek. Staten måste därför på något sätt rikta och prioritera de nya medlen för att få störst effekt. Vi menar, till skillnad mot KVA, att regeringen prioriterar rätt genom att ge rejäla procentuella höjningar till de fem högskolorna. Att ge de växande mindre lärosätena en extra injektion av statliga medel för forskning menar vi ger högre marginalnytta.

Ökade basresurser för dessa mindre lärosäten är en förutsättning för att de ska kunna utföra sitt uppdrag med kvalitet. Regeringen förklarar det bra i forskningspropositionen – basresursen är strategiskt viktig för att lärosätena ska kunna bedriva utbildning i nära koppling till forskningen och för att det ska kunna bedrivas forskning av hög kvalitet i hela landet.

Vi tror inte heller att KVA behöver oroa sig för den vetenskapliga kvaliteten. Använder man sig av Vetenskapsrådets bibliometriska index ser man att de fem högskolorna ökat sin forskningskvalitet i klart snabbare takt än de nämnda universiteten. De fem högskolorna har en genomsnittlig ökning av sitt bibliometriska index med hela 335 procent över den senaste tioårsperioden – att jämföra med de fem universiteten som snittar på 55 procent.

KK-stiftelsen – som finansierat forskning och företagsrelevant kompetensutveckling på avancerad nivå vid högskolorna och de nya universiteten i ett kvartssekel – vet också att deras forskning är viktig för svensk konkurrenskraft. Dessa lärosäten ligger ofta i framkant när det gäller att samverka med näringslivet både regionalt och nationellt. För att fortsatt attrahera företag till samverkan behöver lärosätena med hjälp av ökade statliga anslag kunna bygga vidare på sin egen vetenskapliga kompetensbas.

De fem universiteten som KVA lyfter är självklart enormt viktiga för Sverige med sina forskningsresultat och internationella genomslag, ingen tvekan om det. Men, med ett begränsat utrymme i ändringsbudgeten menar vi att tillskottet till de fem högskolorna gör mer nytta där än på universiteten som har väsentligt större basanslag för forskning. En summa på 115 miljoner hade knappast förändrat forskningsläget vid universiteten.

Eva Schelin
vd, KK-stiftelsen

KK-stiftelsens vd Eva Schelin. Foto: Peter Knutson
Eva Schelin. Foto: Peter Knutson