Möt KK-stiftelsens bedömare

I en kort serie får du här möjlighet att möta personer som deltar i KK-stiftelsens bedömargrupper och granskar och bedömer ansökningar.

Nyhet 2022-02-02

”Som bedömare får jag en vidgad syn på forskning och samproduktion. Det har jag väldigt stor glädje av i vardagen på Malmö universitet.”

Möt här Andreas Jacobsson som är biträdande professor i datavetenskap vid Malmö universitet. I år deltar Andreas som bedömare av ansökningar inom KK-stiftelsens program Forskningsprofiler.

Andreas Jakobsson, Malmö universitet. Foto: pressbild Håkan Röjder

Du sitter med i årets bedömningsgrupp för KK-stiftelsens program Forskningsprofiler, kan du berätta mer om det?

– Det är ett spännande, viktigt och hedrande uppdrag. Det handlar om att granska ansökningar om stora, långsiktiga satsningar, som sker i nära samverkan med aktörer i näringslivet – och som leder till internationell vetenskaplig spets och vidareutveckling av det sökande lärosätets profilering.

– En sak jag finner särskilt intressant med KK-stiftelsens utlysningar, vilket också reflekteras i just programmet Forskningsprofiler, är att det är lärosätena själva som väljer ämne och vetenskaplig inriktning. Det ger mig som bedömare en vidgad syn på forskning och samproduktion, som jag har väldigt stor glädje av i vardagen på ett brett universitet som det vi har i Malmö.

Hur ser din egen bakgrund ut – och vad har du nytta av i ditt uppdrag som bedömare?

– Jag är biträdande professor i datavetenskap och sedan 2017 är jag dekan vid en av de fem fakulteterna på Malmö universitet. I rollen som dekan handlar det mycket om strategisk långsiktig uppbyggnad av utbildning och forskning i ämnesområden, i mitt fall inom teknik och naturvetenskap. Med tanke på att vi blev universitet 2018 så har det varit ett utvidgat fokus på långsiktig utveckling av vår forskningsverksamhet.

– Det finns därmed flera likheter mellan mitt arbete i Malmö och uppdraget som bedömare av ansökningar vid KK-stiftelsen. Före mitt uppdrag som bedömare var jag också med som delprojektledare och medsökande till Malmö universitets forskningsprofil om Internet of Things and People. Den initierade erfarenheten av samproduktion i forskning har jag också nytta av i mitt uppdrag som bedömare.

I KK-stiftelsens program samverkar akademin med näringslivet, hur ser du på samverkan?

– Samverkan med näringslivet är ett, men inte det enda, kvittot på att forskningen som bedrivs har relevans, dvs tillför nytta och är av värde för samhället. Dessutom tenderar ju samverkan med näringslivet att kunna leda till att nya forskningsanslag beviljas och att intäktsbasen för den akademiska verksamheten både breddas och ökas, något som ju i sin tur bäddar för fler forskare och mer verksamhet. Det här är kanske inte den avgörande anledningen till att samverkan är så viktig, men det är åtminstone inte oviktigt.

– För egen del företräder jag även ett ämne och en tradition som över lag inte hanterar samverkan som en tredje uppgift, utan som en integrerad, kvalitetshöjande del av den ordinarie verksamheten. Givetvis förutsätter detta att den akademiska självständigheten värnas, men min erfarenhet är att företagen oftast också uppskattar den här sidan av ett forskningssamarbete.

Om du skulle ge råd till en bedömare som är ny i rollen? Vad skulle du säga då?

– Bedömning är i allmänhet en både svår och krävande, men samtidigt stimulerande och givande uppgift, som tar tid. Så se till att ha reserverat rejält med tid i kalendern, i god tid inför inlämning av dina slutsatser.

—-

Nyhet 2021-12-07

”Att som forskare bidra som bedömare är både viktigt och naturligt eftersom kollegial bedömning är en central del av forskningen”

Under 2021 har 58 experter engagerats i KK-stiftelsens bedömargrupper som granskar inkommande ansökningar. En av dessa är Anne Persson, tidigare professor i datavetenskap på Högskolan i Skövde och forskare som rört sig i gränslandet mellan teknik, organisation och människa. Här berättar hon mer.

Anne Persson bedömer ansökningar vid KK-stiftelsen
Anne Persson bedömer ansökningar inom KK-stiftelsens program HÖG. Foto: privat

Vad har du nytta av från din egen bakgrund som bedömare vid KK-stiftelsen?

– Jag har en bred erfarenhet från forskning i samverkan med näringsliv och offentlig sektor med medel från olika finansiärer. Jag har också erfarenhet av KK-stiftelsens programformer med allt från att ansöka om projekt, bedriva forskning i projekt till strategiskt arbete med olika programformer för att utveckla en forskningsmiljö. På Högskolan i Skövde var jag bland annat mycket involverad i högskolans KK-miljö INFINIT och hade rollen som programdirektör under en tid.

– I min forskning, och i mina tidigare roller som prefekt och ordförande i fakultetsnämnden vid Högskolan i Skövde, har jag fått en inblick i alla vetenskapsområden. Eftersom ansökningar om HÖG-projekt, som jag ska bedöma, kan komma från alla vetenskapliga områden tror jag att även denna erfarenhet kan vara till nytta.

Vad är det just med KK-stiftelsens program HÖG som lockar?

– Att som forskare bidra som bedömare är både viktigt och naturligt eftersom kollegial bedömning är en central del av forskningen. I mitt tidigare arbete har jag sett att forskningsprojekt inom KK-stiftelsens HÖG-program kan ha flera viktiga roller att fylla både för lärosäten och företag.

– För lärosätenas del tänker jag särskilt att projekten fungerar bra som lagom stora byggstenar när ett lärosäte vill utveckla ett nytt område eller forskningsmiljö. Eftersom det krävs företagsmedverkan kan projekten också utveckla forskarnas förmåga att samverka med företag. För företagens del tänker jag särskilt på att de är en möjlighet för dem som inte tidigare samverkat med forskare att ta ett första steg in forskningsvärden. Genom projektet kan de stärka sin förmåga att utveckla ny och för företagen viktig kunskap, tillsammans med forskare. Kunskap som bygger både på forskning och beprövad erfarenhet.

I alla KK-stiftelsens program så samverkar akademin med näringslivet, hur ser du på det?

– Jag ser samverkan som en ömsesidig process. Mitt eget område är starkt praktikinriktat. Forskningen inom området motiveras ofta både av problem inom praktikfältet och vetenskapliga kunskapsluckor. Därför har nära samverkan och dialog med näringsliv och offentlig sektor alltid varit en självklarhet för mig, inte bara inom forskningen utan också inom utbildning. Min erfarenhet är att samverkan mellan akademi och omgivande samhälle kan ge en rad positiva effekter, förutsatt att samverkan tar hänsyn till parternas olika villkor och att parternas bidrag kan vara olika.

– Några positiva effekter jag sett är att forskningsresultat utvecklar de verksamheter utanför akademin som deltar genom att resultaten används där, men kan också komma andra verksamheter i berörda branscher till del och att samverkan innebär en kompetensutveckling för alla berörda. Dessutom bidrar ökad kunskap hos akademin om kompetensutvecklingsbehov inom olika branscher till utveckling av utbildning på olika nivåer.

Om du skulle ge råd till en bedömare som är ny i rollen? Vad skulle du säga då?

– Jag har haft förmånen att vara med i bedömargruppen för HÖG-programmet en gång och ska nu vara med igen. Det ser jag fram emot! Jag har helt klart haft nytta av min tidigare erfarenhet av KK-stiftelsens olika programformer i min roll som bedömare. Men jag känner inte att den erfarenheten är nödvändig för alla i en bedömargrupp för där är det är positivt med en mångfald av relevanta erfarenheter.

– Oavsett vilken tidigare erfarenhet man har så tror jag det är viktigt att som ny bedömare försöka sätta sig in i ”tänket” bakom programmet utifrån KK-stiftelsens perspektiv och att förstå alla begrepp som används. Min strategi som ny bedömare var att ställa frågor när jag kände behov av det. Därför hade en jag en del kontakt med ansvarig för programmet under den period när jag gjorde mina egna bedömningar och fick alltid snabba och relevanta svar. Dessutom ställde jag också en hel del frågor under mötet med bedömargruppen. Nu känner jag mig bättre rustad för nästa runda.

Nyhet 2021-11-18

”Samverkan mellan akademi och näringsliv är jätteviktigt för vårt land och för att vi ska kunna hålla oss i utvecklingens framkant och vara med där det händer”

Först ut att berätta om sitt engagemang och varför hon valt att engagera sig i KK-stiftelsens bedömningsarbete är psykologiprofessorn Jessica K Ljungberg.

Jessica Körning Ljungberg, professor psykologi
Jessica Körning Ljungberg

Först stort grattis – du fick nyligen Nordeas Norrlandsstiftelses vetenskapliga pris! Vad innebär det?

– Tusen tack, det känns fantastiskt roligt och hedersamt att min forskning blir uppmärksammad på detta fina sätt. Min forskning är rätt bred. Jag har rört mig från att studera hur människans uppmärksamhet och minnesförmåga fungerar i olika miljöer – under koncentration, i alarmsituationer, i specifika grupper så som piloter med mera – men även hur olika dagliga aktiviteter, yrke eller flerspråkighet påverkar våra hjärnor till att hålla sig i bättre form.

Förutom att du är professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet så sitter du också med i en bedömargrupp hos KK-stiftelsen. Kan du berätta mer?

– Det stämmer. Jag sitter med i KK-stiftelsens beredningsgrupp för utlysningen som heter Synergi. Jag har varit med under en omgång och har glädjen att få delta även nästa år. Synergiutlysningen är spännande eftersom den kräver samverkan mellan akademi och näringsliv och gärna där flera olika aktörer medverkar och kan arbeta mot att lösa nya spännande problem. Något som i sin tur kan leda till viktiga innovationer för landet. Syftet är att det ska uppstå en synergi i samarbetet mellan inblandade aktörer. Att delta i en bedömargrupp hos en större forskningsfinansiär är inte bara något som stärker varje forskares CV, utan även något som berikar kompetensutveckling eftersom man får möjlighet att härligt och engagerat förkovra sig i forskningens framkant.

Ett viktigt inslag i KK-stiftelsens finansiering till lärosäten är att projekten ska ske i samverkan med näringslivet, hur ser du på det?

– Jag tycker att samverkan mellan akademi och näringsliv är jätteviktigt för vårt land och för att vi ska kunna hålla oss i utvecklingens framkant och vara med där det händer. Därför vill jag också gärna vara med i en beredningsgrupp som får bidra till att spännande projekt sätts igång och att duktiga forskare får fortsätta arbeta med viktiga saker.

Till sist, Hur ser du på psykologins roll i samhället och särskilt i de tekniska sammanhangen?

– Psykologi är det mest spännande området av alla tycker jag. Överallt där människor finns, så finns psykologin. I allt vi gör och i alla interaktioner med människor eller teknik kan vi studera beteenden och upplevelser men även biologiska aktiviteter. Utifrån detta går det sedan att dra slutsatser som kan förbättra förståelsen för mänskliga relationer, dynamik i grupper och ledarskap samt också till exempel vara till hjälp vid design av nya innovationer med mera.

Om KK-stiftelsens bedömargrupper

KK-stiftelsen utlyser två gånger per år en serie program att söka medel från. Under 2021 har 58 experter engagerats i KK-stiftelsens bedömargrupper som granskar inkommande ansökningar. Därutöver har drygt 160 internationella sakkunniga anlitats för bedömning av ansökningar (peers).