Välkommen till KK-stiftelsen Martin Fröberg

KK-stiftelsen förstärker sin analysverksamhet. Idag börjar Martin Fröberg sin anställning som analytiker på KK-stiftelsen. Vi önskar honom varmt välkommen. Under förra året var Martin utredningssekreterare i den statliga innovationsutredningen. Här berättar han mer om vad han tar med sig och hoppas kunna tillföra.

Vad ska du göra på KK-stiftelsen?

– Jag ska arbeta på stiftelsens analysavdelning, där jag ska bidra till att vidareutveckla uppföljningen och förståelsen av lärosätenas nyttiggörande.

Vad tar du med dig från tidigare jobb?

– Jag har under merparten av min yrkeskarriär arbetat med analyser av samspelet mellan offentlig och privat sektor, bland annat som utvärderingskonsult på Ramboll och som departementssekreterare vid Näringsdepartementet. Under förra året var jag utredningssekreterare i den statliga utredning innovationsutredningen som undersökte hur landets lärosäten kan bli bättre på nyttiggörande.

– En utmaning som vi såg i utredningen är att lärosätenas fokus och metoder för nyttiggörande varierar kraftigt över landet. Jag har ambitionen att bidra till att lärosätenas stöd för nyttiggörande blir mer likvärdigt. En duktig student eller forskare ska kunna få likvärdigt stöd oavsett vilket lärosäte han eller hon tillhör.

– Med åren har jag kommit att utveckla en passion för hur systematiska analyser kan bidra till verksamhetsförbättringar. Jag tror att min förståelse för näringslivets drivkrafter och min analytiska förmåga kan bidra till utvecklad kunskap som ytterligare bidra till och förbättrar KK-stiftelsens verksamhet.

Vad anser du om samproduktionens värde för nyttiggörande?

– Sverige har som bekant en spännande historia där vi under efterkrigstiden har kommit att bli ett av världens mest innovativa länder. Starkt bidragande faktorer till detta, tror jag, är att vi har varit duktiga på att släppa fram talanger, oavsett kön eller bakgrund, och en väl utvecklad förmåga att skapa samproduktion mellan olika aktörer.

– För att behålla vår tätposition är det avgörande att vi fortsätter att utveckla detta arbete. Landets lärosäten spelar en central roll för Sveriges innovationsförmåga och jag tror att de hela tiden måste sträva efter att öka sin relevans. Genom att väga samma olika behov kan forskningens och utbildningens relevans i samhället tillvaratas och utvecklas. Det är samtidigt viktigt att vi arbetar vidare med metoder och arbetssätt som inte påverkar den akademiska friheten.