KK-stiftelsen beviljar närmare 250 miljoner kronor till utveckling av starka forsknings- och utbildningsmiljöer
- Detta möjliggör för lärosätena att långsiktigt och systematiskt fortsätta bygga profilerade forsknings- och utbildningsmiljöer i nära samarbete med näringslivet för att stärka Sveriges konkurrenskraft, säger Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen.
De fem lärosätena driver sedan tidigare så kallade KK-miljöer, KK-stiftelsens enskilt största satsning. Den möjliggör för lärosätesledningar att långsiktigt och systematiskt arbeta med strategisk utveckling av kompletta akademiska miljöer i nära samverkan med näringsliv och omgivande samhälle. KK-miljöerna driver egna kvalitetssäkringssystem och får medel från KK-stiftelsen via årliga verksamhetsplaner i stället för att söka i enskilda utlysningar.
– Med KK-miljöprogrammet har vi tagit forskningsfinansieringen till en ny nivå, säger Eva Schelin, vd. I en långsiktig utvecklingsdialog med respektive lärosätes- och miljöledning fokuserar vi på helheten och vad miljöerna ska åstadkomma. Vi utmanar gärna lärosätenas strategiska ambitioner, samtidigt som vi kräver god kvalitetssäkring.
Den kompletta miljön är ofta en viktig förutsättning för att lyckas profilera ett lärosäte.
– Det krävs att lärosätesledningen prioriterar verksamheten till områden där lärosätet har särskilda kompetens- och konkurrensfördelar, och även kan bidra till lösningar av de problem och utmaningar som samhället står inför, säger Eva Schelin.
KK-stiftelsen kräver att näringslivet medverkar i projekten, vilket både stärker forsknings- och utbildningsmiljöerna, och ger direkt nytta för företagen.
– Det är uppenbart att relevant forskning, såväl nationell som internationell, snabbt måste komma samhället och näringslivet till del, säger Eva Schelin. Ständig kunskaps- och kompetensutveckling är nödvändiga konkurrensmedel för svensk industri. KK-stiftelsens krav på samproduktion gör att KK-miljöerna har mycket hög relevans för näringslivet, med skarpa vetenskapliga frågeställningar som också direkt svarar mot de utvecklingsbehov och utmaningar som Sverige står inför.
KK-miljöerna vid Högskolorna i Halmstad och Skövde samt Mittuniversitetet beviljades 2011 och inleder nu sitt nionde verksamhetsår. Miljöerna vid Jönköping University och Högskolan Väst har verkat sedan 2016 respektive 2017.
Forskning för innovation är fokuserat kring profilområdena Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen. De grundar sig i tre starka forskarutbildningsområden: informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil.
Miljöns långsiktiga vision är att transformera det industriella ekosystemet, och bidra till samhällsutveckling och tillväxt ur flera olika perspektiv. Transformation är viktigt för skogsindustrin som behöver utveckla nya produkter och nya affärsområden. Informationsteknologi är en tillväxtmotor som skapar helt nya produkter och tjänster. Genom att koppla ihop dessa två branscher skapar man ett industriellt ekosystem. Miljön består av två forskningscentra: Fibre Science and Communication Network (FSCN) samt Sensible Things that Communicate (STC).