Kriget i Ukraina blev en väckarklocka för Sverige. När totalförsvaret nu återuppbyggs spelar akademin en viktig roll. I Campus totalförsvar förenas 37 svenska lärosäten för att rusta oss med rätt kunskap för framtidens kriser.
Campus totalförsvar: Bygger beredskap för framtiden
När Ryssland invaderade Ukraina 2022 stod det snabbt klart att Sverige behövde stärka sin beredskap. Men en central resurs riskerade att hamna i skymundan: landets lärosäten. Med sina hundratusentals studenter och 80 000 anställda sitter de på en enorm kunskapsbank, men saknade trots detta en tydlig plats i försvarssystemet. Ur detta föddes idén till Campus totalförsvar – ett nationellt samarbete mellan hela Sveriges akademi.
”Målet är att samordna och kanalisera vår kunskap för att bidra till totalförsvaret. En särskilt viktig del är utbildning av yrkesverksamma inom offentlig, privat och ideell sektor”, säger Arita Holmberg, föreståndare för Campus totalförsvar.
Akademins roll i totalförsvaret
”Civil kunskap blir idag allt viktigare”, menar Arita. Detta blev särskilt tydligt i samband med invasionen av Ukraina.
“
Under kalla kriget var det militären som ledde kunskapsutvecklingen. Idag står civilsamhället för mycket av innovationerna som får både civil och militär tillämpning. Utvecklingen sker både inom industrin och akademin. På så vis har den akademiska kunskapen ännu större betydelse idag.
Arita Holmberg
Föreståndare för Campus totalförsvar
Den akademiska expertisen kan dock bara göra skillnad om den kopplas samman med relevanta samhällsaktörer. Därför omfattar samarbetet inte bara lärosäten, samverkan ska ske även med aktörer från näringslivet och offentlig sektor. I styrgruppen sitter bland annat MSB och Försvarsmakten.
Startbidrag möjliggjorde snabb start
Arbetet inom Campus totalförsvar tog fart under sommaren 2024, tack vare ett startbidrag på sex miljoner kronor från KK-stiftelsen. Bakom initiativet står Johan Schnürer, tidigare rektor vid Örebro universitet, tillsammans med rektorerna för Försvarshögskolan och Luleå tekniska universitet.
“
Vi hade redan en dialog med regeringen om statliga medel, men KK-stiftelsen kunde vara mer snabbfotade. Förutom att vi snabbt kunde komma igång med arbetet uppskattade politiken också den kvalitetssäkring av konceptet som KK-stiftelsens finansiering innebar.
Johan Schnürer
Ordförande i Campus totalförsvars styrgrupp
”Finansieringen var helt central eftersom vi direkt kunde börja bygga upp organisationen. Det har under de senaste åren varit ett enormt tryck på samhället att snabbt bidra till totalförsvarets uppbyggnad”, säger Arita.
Vid uppstarten genomfördes en kartläggning av de kompetenser som finns vid svenska lärosäten och som är relevanta för totalförsvaret. Resultatet blev tolv nationella nätverk som spänner över hela den svenska vetenskapskartan – från rymdforskning och teknik till kultur i kristid. Det är framför allt i dessa nya nätverk som den praktiska samverkan ska ske, genom forskningsprojekt, utbildningar, kunskapsutbyten och mer.
Från Sverige till Europa
Våren 2025 avslutades KK-stiftelsens finansiering till Campus totalförsvar. Men samtidigt tog regeringen över stafettpinnen genom att årligen investera 17 miljoner kronor i satsningen.
Uppbyggnaden av Campus totalförsvar pågår fortfarande. Under kommande år är målet att de tolv nätverken ska växa sig starkare och blir mer självgående. Dessutom hoppas både Johan och Arita att samarbetet på sikt ska få en internationell dimension.
”Med Sveriges medlemskap i EU och Nato är vi inte längre ensamma. Vi har märkt ett stort europeiskt intresse för Campus totalförsvar. Jag tror personligen att de europeiska universitetsallianserna, där svenska lärosäten medverkar i 23 olika allianser, kan bli ett viktigt verktyg för att gemensamt stärka Europas säkerhet”, säger Johan.
Kunskapsområden inom Campus totalförsvar
|
|