Forskning gav skjuts åt nya tjänster

Företagen har fått högre kompetens och utvecklat nya tjänster och produkter. Lärosätena har breddat sin forskning och kraftigt ökat antalet doktorander. Det är några resultat av företagsforskarskolan Reesbe som har drivits av Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och Mälardalens universitet.

När Mathias Cehlin, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle, Ewa Wäckelgård, professor i Energiteknik vid Högskolan Dalarna och Anders Holmsten, chef Marknad & Tjänster och strategisk utveckling på Gävle Energi berättar om tio år med Reesbe (resurseffektiva energisystem i den byggda miljön) är de rörande överens, det krävs tid och resurser för att få till effektiv samverkan.

Ewa Wäckelgård, Anders Holmsten och Mathias Cehlin. Forskare och Företagare
Från vänster: Ewa Wäckelgård, professor i Energiteknik vid Högskolan Dalarna. Anders Holmsten, chef Marknad & Tjänster och strategisk utveckling på Gävle Energi. Mathias Cehlin, docent i energisystem vid Högskolan i Gävle.

Hur har samarbetet fungerat mellan tre lärosäten och tjugo företag i tre olika regioner?

Ewa:

– Vi har varit noga med att organisationen skulle vara så platt som möjligt för att alla lärosäten skulle känna ett ansvar för projektet, även om Högskolan i Gävle har haft huvudansvaret. Vi har också arbetat hårt med att få en stor uppslutning på våra fysiska gemensamma avstämningsmöten som vi haft varje vår och höst med alla inblandade.

Mathias:

– Ambitionen har varit att ge doktoranderna handledare från minst två av lärosätena. Bland företagen har Gävle Energi varit väldigt drivande och engagerat. En lärdom är att vi borde ha haft en företagskoordinator för att få i gång mer samverkan företagen emellan.

Anders:

– Vi ville bidra så mycket som möjligt för att själva få ut maximalt av projektet. Därför har vår tidigare vd suttit i styrelsen och sedan vår vice vd. För oss har projektet verkligen inneburit att vi stärkt samarbetet med Högskolan i Gävle.

Solpaneler på en äng, forskning

Målen var både att få fram företagsnära forskning och forskning som utvecklar lärosätena – vad har Reesbe betytt?

Mathias:

– Reesbe har varit väldigt viktigt för att utveckla och stärka vår forskningsverksamhet. 2013 hade vi två doktorander inom energisystem och i dag har vi cirka 20 stycken. Reesbe har även varit en förutsättning för vår nya företagsforskarskola ”Future-proof cities” och att vi är med i kompetenscentrum ”RESILIENTa Energisystem”, en satsning på robusta och resurseffektiva energilösningar finansierat av Energimyndigheten och där Mälardalens universitet är koordinator.

Ewa:

– Nu har vi en forskarutbildning inom energiteknik. Vi har breddat vår forskning, som tidigare var inriktad på solenergi, mot hela energisystemet. Vi är nu med i ”Future-proof cities” och ett kompetenscentrum för solenergi (SOLVE) som leds av Uppsala universitet. Reesbe har varit en grundbult både för att bygga upp kvalitet och kvantitet inom forskningen.

Anders:

– Reesbe har bidragit till att vi har utvecklat nya tjänster, till exempel inom solenergi, som fått en skjuts tack vare den akademiska kompetens vi fick tillgång till. I dag samarbetar vi med högskolan både inom forskning och nya utbildningar inom energisystem, vilket hjälper oss med den framtida kompetensförsörjningen.

Mer om Reesbe

  • Drivs av Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och Mälardalens universitet.
  • Startade 2013 och avslutades i 2023. Det var två antagningsomgångar, Reesbe och Reesbe plus med totalt 21 doktorander.
  • Projektet har finansierats med drygt 70 miljoner kronor, hälften från KK-stiftelsen och hälften från företagen.
  • Cirka 70 aktiva medverkande i Reesbe: doktorander, handledare, företagsmentorer, styrelse, ledningsgrupp och kansli.
  • Ämnena för avhandlingarna är bland annat energieffektivisering av byggnader, nya affärsmodeller inom fjärrvärme och införandet av solenergiteknik.