Hur rustar vi Sverige för framtidens kompetensbehov? Det var den röda tråden när KK-stiftelsen samlade företrädare för akademi, näringsliv och politik till konferensen Kompetens för konkurrenskraft den 15 oktober. Under dagen handlade diskussionerna om allt från AI och livslångt lärande till hur högre utbildning behöver utvecklas för att möta arbetslivets förändrade behov.
Konferensen inleddes av Lisa Thelin, projektchef för visionsprojektet Svenska framtider vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Hon belyste de kompetensbehov som växer fram inom viktiga teknikområden och pekade bland annat på behovet av mer industrinära utbildning såsom industridoktorander och bättre möjligheter till kompetensutveckling genom hela arbetslivet.
En av konferensens utgångspunkter var rapporten Efter expansionen – Den högre utbildningen och framtidens kompetensförsörjning, som presenterades av Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum och gästprofessor vid Göteborgs universitet.
Enligt rapporten har antalet studenter vid svenska lärosäten mer än fördubblats sedan början av 1990-talet, samtidigt som matchningen på arbetsmarknaden fungerar sämre.
Rapportens slutsatser stod också i centrum för ett efterföljande panelsamtal, modererat av Johannes Hylander. Där möttes Dima Jaddo, Helene Hellmark Knutsson, Jerker Moodysson och Lars-Henrik Jörnving för att diskutera hur högre utbildning bättre kan rusta både individer och samhälle för ett arbetsliv i snabb förändring.
En stor del av diskussionen kretsade kring balansen mellan spets och bredd i högre utbildning. Flera paneldeltagare såg värdet i kortare utbildningsvägar och större möjligheter att kombinera kurser, medan andra argumenterade för varsamma reformer och att värna både bredd och spets.
Samtidigt betonade Helene Hellmark Knutsson vikten av att utbildning finns där kompetensbehoven finns. Kompetensförsörjningen kan inte bygga på att några få lärosäten ska förse hela landet med kompetens.
AI var ett återkommande tema genom hela konferensen. Karin Nelsson, vd för Demoskop, berättade om företagets egen AI-transformation och hur den förändrat både arbetssätt och synen på vilka kompetenser som behövs framöver. Samtidigt lyfte hon vikten av att arbetsgivare fortsätter skapa vägar in på arbetsmarknaden för unga när enklare arbetsuppgifter automatiseras.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, beskrev AI som en strukturomvandling som Sverige behöver möta betydligt snabbare än idag. Samtidigt menade hon att Sverige har goda förutsättningar att lyckas, tack vare platta organisationer och en stark omställningsförmåga. Annika lyfte också att den svenska debatten ofta präglas av jämförelser med USA och Kina, men påpekade att produktivitet inte är det enda måttet på framgång. Sverige hör till de länder som rankas högst när det gäller livskvalitet.
Konferensen lyfte också konkreta exempel på hur lärosäten och företag tillsammans kan möta framtidens kompetensbehov. Högskolan Västs Co-op-modell, Volvos arbete med industridoktorander samt LKAB:s arbete med kompetensutveckling kopplat till den gröna omställningen visade olika vägar för att föra utbildning och arbetsliv närmare varandra.
Dagen avslutades med politiska reflektioner från Samuel Pettersson Frank (S) och Oliver Rosengren (M), med utgångspunkt i dagens diskussioner.