Cyberhoten ökar – nu rustas näringslivet med ny kunskap

Cyberattacker blir allt vanligare och kan få förödande konsekvenser för företag och andra samhällsaktörer. Trots detta är kunskapen om cybersäkerhet ofta bristfällig. För att möta det växande kompetensbehovet ska Högskolan i Halmstad, tillsammans med näringslivet, utveckla kurser som stärker företagens förmåga att skydda sig mot framtida hot.

Bild: Johnér / Maskot Bildbyrå

I januari 2024 genomfördes en cyberattack mot IT-leverantören Tietoevry som skulle få stora följdverkningar i samhället. Företagets kunder drabbades hårt av driftstörningar och nedstängda IT-system – däribland samhällsviktiga verksamheter som myndigheter, regioner och kommuner.

Men det hade inte behövt gå så snett, anser Mohamed Eldefrawy, forskare inom cybersäkerhet på Högskolan i Halmstad. 

Intrånget hade kunnat förhindras eller begränsas om fler medarbetare och chefer haft större medvetenhet om cybersäkerhet och kunskap om potentiella säkerhetsbrister.
Mohamed Eldefrawy

Stort behov av kunskap

Det finns idag ett utbrett och växande behov av utbildning och kompetensutveckling inom cybersäkerhet. Detta vill Mohamed och hans kollegor råda bot på genom utbildningsprojektet CyberGuard Academy. Tillsammans med fem stora företag ska Högskolan i Halmstad utveckla kurser som möter näringslivets behov av kunskap.

”Företag är primära mål för cyberattacker som ransomware, phishing och dataintrång. Att förstå cybersäkerhet hjälper organisationerna att implementera robusta försvar som minskar risken för ekonomiska förluster och driftstörningar”.

Mohamed understryker att ett bra cyberförsvar är viktigt för fler än de enskilda företagen. I Sverige drivs nämligen många kritiska infrastrukturer i privat regi – till exempel energisystem, kommunikation, banker och logistik. Näringslivets cyberförsvar är alltså en fråga om nationell säkerhet.

Cyberguard Academy ska bestå av två olika kurser anpassade för olika målgrupper. Den ena riktar sig till chefer och beslutsfattare inom näringslivet och fokuserar på just cyberförsvar – alltså förmågan att känna igen och skydda sig mot cyberhot. Den andra kursen riktar sig till tekniska experter som vill fördjupa sina kunskaper kring utredning och hantering av redan uppkomna säkerhetsincidenter.

Utmaning för tillverkningsindustrin

Ett område som kräver särskild kunskap är cybersäkerhet inom industriella anläggningar. Idag är det vanligt att tillverkningsprocesser sker digitalt och att maskiner är uppkopplade mot IT-system. Mötet mellan maskiner och mjukvara brukar kallas för OT, operativ teknik, och innebär på vissa sätt en större sårbarhet för cyberangrepp.

Thomas Vasen är produktchef på HMS Networks, ett företag som bygger kommunikationslösningar för maskiner i industriella miljöer.

Digitaliseringen inom tillverkningsindustrin har gått så fort att säkerheten inte hängt med. Det har gjort industriella anläggningar till en enkel måltavla.
Thomas Vasen

Under de senaste åren har cybersäkerhet seglat upp som ett fokusområde för HMS Networks. Det beror inte enbart på att angreppen inom industrin ökar, utan också att konsekvenserna kan bli så allvarliga. För i en värld där man jobbar med pumpar, robotar och maskiner kan en cyberincident få fysiska följder – vilket faktiskt innebär hot mot människors liv.

Under 2025 träder också nya EU-regler i kraft som ställer krav på ett mer proaktivt cybersäkerhetsarbete inom bland annat tillverkningsindustrin. Att satsa på utbildning i cybersäkerhet ligger alltså helt rätt i tiden.

”Säkerhet är en komplex sak – bara för att förstå att man har ett behov så krävs kunskap. Det finns ett stort utbildningsbehov bland våra medarbetare och kunder, men vi kan inte driva ett sånt här projekt på egen hand. Därför var det naturligt för oss att tacka ja när Högskolan i Halmstad bjöd in oss”, säger Thomas.

Samarbete säkerställer relevans

Arbetet leds av Högskolan i Halmstad, men företagen involveras genom hela projektet – från behovsanalys till fullständig kursplan.

”Samarbetet säkerställer att kursdeltagarna får kunskap som är relevant för industrin, vilket hjälper till att minska kompetensgapet mellan akademin och arbetsmarknaden”, säger Mohamed.

Projektgruppen möttes för en workshop i början av 2025.
Att samarbeta med flera olika företag är såklart viktigt för att få till en bredd i utbildningens relevans, men det kan samtidigt vara utmanande att samordna alla olika viljor och förväntningar.

”Vi har samarbetat med näringslivet tidigare, men det här projektet har hjälpt oss att stärka relationerna. Kortsiktiga vinster är bra, men det är långsiktiga partnerskap som ger mest värde”, säger Mohamed.

Projektet startade i september 2024 och redan i höst drar den första kursen, som riktar sig till chefer, igång. Den kurs som riktar sig till teknisk personal startar istället under våren 2026. Men arbetet slutar inte där – även efter kursstart fortsätter samarbetet för att vidareutveckla och förfina kursplanerna.

Det är viktigt för oss att utbildning inom det här området är lättillgänglig och aktuell. Här tycker jag att Högskolan i Halmstad ligger i framkant, men det krävs väldigt många fler såna här insatser från akademin.
Thomas Vasen
Vägar till bättre näringslivssamverkan – Mohameds bästa råd

Identifiera utmaningar: Skapa kontakt med näringslivet för att förstå deras utmaningar, behov och prioriteringar. Delta i branschkonferenser, möten och rundabordssamtal för att hålla dig uppdaterad.

Anpassa målen: Säkerställ att projektplanen matchar företagens kortsiktiga och långsiktiga mål.

Kortsiktiga vs. långsiktiga projekt: Erbjud möjligheter för både snabba, målinriktade projekt (t.ex. tester, workshops eller gemensam handledning av masteruppsatser) och längre forskningssamarbeten (t.ex. finansierade doktorander eller postdoktorer).

Pilotprojekt: Börja med lågriskprojekt i liten skala för att bygga förtroende och visa på din kompetens.

Regelbundna uppdateringar: Håll dina näringslivspartners informerade om framstegen genom frekventa uppdateringar – till exempel genom sociala medier, presentationer eller workshops.