Nu kan fler typer av näringslivsaktörer ingå som medfinansiärer i KK-stiftelsens projekt – men det är inte alltid självklart vilka aktörer som kvalificerar sig. Mattias Jarl förklarar hur de nya kriterierna omsätts i praktiken.
Nanopartiklar från 3D-printning kan utgöra en risk för människors hälsa, men mycket är ännu okänt. Forskare vid Örebro universitet leder nu projektet NanoSafety2, som ska göra tillverkningsindustrin både säkrare och mer hållbar.
Emma Björkenstam lever som hon lär. Som områdeschef på ByggDialog handlar hennes arbete om att säkerställa att samarbetet mellan olika parter i en byggprocess fungerar. Att kunna samverka är nödvändigt, eftersom det sällan är en enskild person som sitter med lösningen på ett problem.
I samband med KK-stiftelsens 30-årsjubileum investerar vi 170 miljoner kronor i nästa generation forskare. Satsningen på jubileumsdoktorander omfattar 44 doktorandtjänster över hela Sverige och ska stärka samarbetet mellan akademin och näringslivet. Genom att tydligt involvera externa samverkansparter förbereds doktoranderna inte bara för akademiska karriärer, utan även för roller utanför akademin.
Cornelius Holtorf är professor vid Linnéuniversitetet och beskriver sig själv som framtidsarkeolog. Han har intresserat sig för allt från hur minne om kärnavfall kan bevaras över lång tid till vad det är för kultur människor lämnar efter sig till framtida generationer och hur människor kan bemöta klimatkrisen genom kulturarv. Det är i samverkan med andra som Cornelius säger sig kunna vara med och påverka samtiden.
Sveriges mest lovande forskningsprojekt har korats! IVAs 100-lista 2024 samlar 103 innovativa projekt kring allt från AI-driven ogräsbekämpning till stresshantering i realtid. Vilka idéer kommer att forma framtiden?
Johan Eker är den adjungerade professorn som blev professor ”på riktigt” i en miljö som bygger på nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Genom stöd och uppmuntran från chefer på både Lunds Tekniska Högskola och Ericsson Research har Johan kunnat befinna sig i mitten, med ett ben i vardera värld.
Behovet av digital kompetens ökar inom konst- och kultursektorn – men humanister saknar ofta teknisk utbildning. Tillsammans med företag och offentliga aktörer har Linnéuniversitetet utformat ett nytt masterprogram i digital humaniora som utbildar arbetskraft med tvärvetenskaplig kompetens.
För att klara allt från batteritillverkning, elektrifiering, nya material till produktion och distribution av vätgas behöver utvecklingen gå snabbt. I sin roll som landshövding i Västerbottens län möter Helene Hellmark Knutsson ständigt tuffare krav på ökad omställningstakt och därmed också behov av ny kunskap.
Nu sammanförs arkitekter, konstnärer och stadsplanerare i en ny tvärvetenskaplig utbildning om det offentliga rummet. Programmet, som är ett samarbete mellan Södertörns högskola och Konstfack riktar sig till yrkesverksamma som vill utveckla nya arbetssätt och bredda sin kompetens.