KK-stiftelsen beviljar nära 13 miljoner kronor till forsknings- och utbildningsmiljön Primus vid Högskolan Väst. Strategiskt viktiga kompetenser ska rekryteras och forskare ska ta fram nya metoder som underlättar och utvecklar industrins hållbarhetsrapportering.
I november stängde ansökningsperioden för flera av våra årliga programutlysningar. Nu börjar arbetet med att kontrollera, bedöma och rangordna ansökningarna. Men hur går det till?
”Vår forskargrupp har utvecklat en dialogtrappa specifikt för bostadsföretag. Med den kan företagen prioritera vilken typ av dialog de ska använda för att fördjupa kommunikationen samt skapa ömsesidig förståelse och engagemang med de boende”, säger projektledaren Caroline Wigren-Kristoferson, professor vid Institutionen för urbana studier vid Malmö universitet. Forskningen har bedrivits...
Handelshögskolan i Stockholm är ett exempel på ett lärosäte där samverkan är grunden för hela verksamheten – utan att “samverkan” är ett ord som används eller ens finns i deras vokabulär. För rektor Lars Strannegård genomsyrar idén om att göra saker tillsammans med företag och andra intressenter sättet skolan organiserar sig på för att bedriva relevant utbildning och forskning.
Nu kan fler typer av näringslivsaktörer ingå som medfinansiärer i KK-stiftelsens projekt – men det är inte alltid självklart vilka aktörer som kvalificerar sig. Mattias Jarl förklarar hur de nya kriterierna omsätts i praktiken.
Nanopartiklar från 3D-printning kan utgöra en risk för människors hälsa, men mycket är ännu okänt. Forskare vid Örebro universitet leder nu projektet NanoSafety2, som ska göra tillverkningsindustrin både säkrare och mer hållbar.
Emma Björkenstam lever som hon lär. Som områdeschef på ByggDialog handlar hennes arbete om att säkerställa att samarbetet mellan olika parter i en byggprocess fungerar. Att kunna samverka är nödvändigt, eftersom det sällan är en enskild person som sitter med lösningen på ett problem.
I samband med KK-stiftelsens 30-årsjubileum investerar vi 170 miljoner kronor i nästa generation forskare. Satsningen på jubileumsdoktorander omfattar 44 doktorandtjänster över hela Sverige och ska stärka samarbetet mellan akademin och näringslivet. Genom att tydligt involvera externa samverkansparter förbereds doktoranderna inte bara för akademiska karriärer, utan även för roller utanför akademin.
Cornelius Holtorf är professor vid Linnéuniversitetet och beskriver sig själv som framtidsarkeolog. Han har intresserat sig för allt från hur minne om kärnavfall kan bevaras över lång tid till vad det är för kultur människor lämnar efter sig till framtida generationer och hur människor kan bemöta klimatkrisen genom kulturarv. Det är i samverkan med andra som Cornelius säger sig kunna vara med och påverka samtiden.
Sveriges mest lovande forskningsprojekt har korats! IVAs 100-lista 2024 samlar 103 innovativa projekt kring allt från AI-driven ogräsbekämpning till stresshantering i realtid. Vilka idéer kommer att forma framtiden?