Doktorander stärker svensk tillverkningsindustri

Innofacture startade 2012 vid dåvarande Mälardalens högskola med 15 doktorander och i samarbete med bland annat Volvo, ABB och Scania, samt med finansiering av KK-stiftelsen. 2014 tillkom ytterligare 5 doktorander i Innofacture+.
– Det fanns ett intresse både från akademin och från företagen att starta ett gemensamt projekt. Det blev innovativ produktionsutveckling, där vi hade gjort mycket forskning och företagen behövde ny kunskap, säger projektledaren Anna Granlund vid Akademin för Innovation, design och teknik på Mälardalens universitet.

Design och innovativ produktionsutveckling

Fokus för forskningen har framför allt varit inom design och förändring av produktionssystemen, innovativ produktionsutveckling, industrialisering av nya produkter samt hållbar produktion och tillverkning.
– Företagen har ställt om och förändrat såväl själva tillverkningsprocessen som produkterna, till exempel har Scania vidareutvecklat sitt arbetssätt och sin design av lösningar för samarbetet mellan människa och robot, säger Anna Granlund om några resultat av forskarskolan.

Lyckat med industridoktorander

Hon tillägger att Innofacture även har haft stor betydelse för högskolan. Det handlar dels om ny forskning i form av 234 vetenskapliga publikationer, dels om att 17 personer från gruppen har disputerat eller förväntas göra det inom kort, medan resterande tre har tagit sin licentiatexamen.
– Industridoktoranderna har en god insikt om företagens problematik samtidigt som de har spetskunskaper inom forskningsområdet. Dessutom har de varit bra för grundutbildningen som gästföreläsare på lärosätet och initierat exjobb på sina företag. De har verkligen blivit en brygga mellan industrin och akademin, säger Anna Granlund.

Innofacture avslutades 2021 och har gett ringar på vattnet i form av två nya forskarskolor, Array och Indtech. Inriktningen är nu ännu mer mot automation, digitalisering och det som benämns industri 4.0, eller den fjärde industriella revolutionen.
– Innofacture har gett ”spinoff” och ökat kunskapen om de här frågorna och också bidragit till att stärka svensk tillverkningsindustri, säger Anna Granlund.

Viktigt med gemensamma problemformuleringar

En av industridoktoranderna är Anna Sannö som i dag är forskningsstrategichef på Volvo Construction Equipment, där hon också skrev sin avhandling om hållbarhet i produktionen.
– Som industridoktorand ser du mer pragmatiskt på de problem som du tar dig an. Du får också en annan förståelse för komplexiteten i en organisation. Vi kunde testa frågeställningarna i verkligheten, istället för att sitta på ett universitet och skapa modeller som sedan kanske inte fungerar i verksamheten, säger hon.

Det finns också utmaningar med samproduktion, det vill säga att akademi och näringsliv gemensamt formulerar och bearbetar en forskningsfråga. En är att skapa tillit från industrin så att forskningen kommer framåt.
– En annan utmaning är att fokus blir på det dagliga arbetet. Inom industrin är det ofta viktigt att hitta snabba lösningar. Det gäller att hitta en bra gemensam problemformulering och att göra en noggrann planering, säger Anna Sannö.

Samproduktion ett framgångsrecept

I sin nuvarande roll arbetar hon för att få in ännu mer forskning på Volvo Construction Equipment, bland annat genom att bjuda in till webbinarium med olika forskare.
– Samproduktion är ett framgångskoncept! Vi ser många fördelar med att ha studenter och forskare på plats för att lösa problem, till exempel inom vårt initiativ Factory 4 tomorrow. Och att forskning kan leda till konkreta resultat såg hon redan under sin egen doktorandtid.

– Det jag är mest stolt över är att jag hjälpte Volvo CE:s målerier, bland annat i Hallsberg med att ställa om sin tillverkningsprocess i en mer hållbar riktning. I dag har de fyra exjobbare på plats och söker verkligen aktivt efter ny kunskap i samverkan med flera universitet, avslutar Anna Sannö.

Artikeln har även publicerats i KK-stiftelsens verksamhetsberättelse/årsredovisning 2021.

Text: Carina Järvenhag