IKEM vill få bukt med forskarbristen i kemiindustrin genom ett nytt perspektiv i högskolepolitiken. Deras förslag är bra, men för att industrins behov ska inkluderas bättre i forskning och utbildning måste båda parter ha större förståelse för vad som krävs för lyckade resultat. Det skriver KK-stiftelsens vd Eva Schelin i en debattreplik i tidningen Curie.
Debattreplik publicerad i tidningen Curie 2022-05-11
Näringslivet står idag mitt i en omställning som ställer ökade krav kring digitalisering och klimatanpassning. Detta kräver ökad och ny kompetens hos många aktörer. Vi instämmer med IKEM om att det finns stora kompetensbehov inom kemiindustrin och menar att det är uppenbart värre än så – problemet finns inom flera sektorer.
Viktigt med industridoktorander
Debattörerna från IKEM vill se en rad viktiga förändringar inom forsknings- och högskolepolitiken för att öka kompetensen på företagens forsknings- och utvecklingsavdelningar. Bland punkterna finns ökade satsningar på industridoktorander och industrilicentiater. Vi håller med och det är därför vi driver vårt program Företagsforskarskolor där just nu 200 industridoktorander är involverade vid landets högskolor och nya universitet.
Stort åtagande – ökad kunskap krävs
En förutsättning för goda resultat av samverkan och samproduktion är att lärosäten och företag har förståelse för varandras behov och särart. Här har IKEM, liksom andra branschorganisationer inom andra sektorer, en viktig roll att spela genom att bidra till ökad kunskap bland sina medlemsföretag – och även inspirera till intresse för samverkan med akademin.
En utmaning vi ser är att företagen ibland har för låg förståelse för vad en forskarutbildning innebär, och vad som krävs för att fullt ut satsa den tid och de resurser som krävs för att möjliggöra forskarutbildning för medarbetare. Det krävs ofta ett stort tålamod som kan saknas i branscher, med korta deadlines och krav på snabba leveranser, men som kan skapa vinster och andra värden på sikt.
En industridoktorand är ett åtagande som sträcker sig över flera år med krav på att det ska leda till publikationer och en avhandling. För att det ska fungera optimalt krävs engagemang och relationsbygge mellan samverkansparterna över tid.
Samtidigt ger industridoktorandprojekten möjlighet att tillsammans med akademin fokusera på forskningsfrågor som är relevanta för företaget samt att erbjuda en egen anställd en gedigen vidareutbildning. Projekten innebär också en kompetenshöjning som genererar ringar på vattnet inom företaget – förutsatt att det finns ett engagemang och en plan för hur man ska sprida den nya kunskapen inom organisationen.
Matchning av både forskning och utbildning behövs
Precis som IKEM påpekar hänger akademisk forskning och utveckling av utbildningsinnehåll ihop för näringslivet, till exempel när ett företag ställer om sin teknologi. Därför bör samverkan inte begränsas till forskning utan även handla om att ta fram utbildningar som bättre matchar företagens behov. Vi hoppas på större gemensam mobilisering av samverkan mellan akademi och näringsliv för att få en ökad matchning av såväl forskning som utbildning.
Eva Schelin, vd KK-stiftelsen
