Så kan kontoret bli en hälsofrämjande arbetsplats

Cykelrum, promenadmöten, färsk frukt och friskvårdstimme. Genom små förändringar på arbetsplatsen kan fler inspireras till bättre hälsovanor. I forskningsprojektet SOFCO undersöker forskare och företag vilka insatser som faktiskt gör skillnad.

Över hälften av den vuxna befolkningen är överviktig – och andelen ökar. Det gör även förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Samtidigt arbetar sex av tio anställda på kontor och många förblir sittande under stora delar av arbetsdagen. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet, menar Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet.

Kontoret är inte bara en byggnad – det är viktigt att människorna som jobbar där mår bra. Då gör man också ett bättre jobb.
Katarina Bälter
Mälardalens universitet

Samproduktion med åtta företag

Sedan 2020 leder hon forskningsprojektet SOFCO, med målet att utveckla koncept för framtidens hälsofrämjande och hållbara kontor. Projektet genomförs i samproduktion med åtta olika företag som på olika sätt arbetar med kontorsmiljöer.

En av de medverkande parterna är Drees & Sommer Sverige (tidigare GoToWork), ett företag som bland annat hjälper arbetsgivare att utveckla hållbara arbetssätt och arbetsplatser. Genom att samarbeta med akademin är företaget med och utvecklar forskningsbaserad kunskap som är viktig för deras verksamhet.

”För oss som arbetat länge i branschen handlar det ibland om att få bekräftelse på det man redan förstår eller anar. Det är ändå viktigt att kunna luta sig mot evidens, det ger legitimitet när vi jobbar med våra kunder”, säger Vibeke Stadling, som är senior konsult och förändringsledare hos Drees & Sommer Sverige.

Att vår prestation på jobbet påverkas av hur vi mår är välkänt. Men att bry sig om sina anställdas hälsa är också viktigt av fler skäl, tycker Vibeke.

Vi måste alla ta ett samhälleligt ansvar för folkhälsan – det gäller även näringslivet. Folkhälsan är inte något som vi kan lämna åt vården att ta hand om på egen hand. Det har vi inte råd och resurser för, vi måste alla göra vår del.
Vibeke Stadling
Drees & Sommer Sverige

Så kan fler nyttja friskvårdsbidraget

SOFCO är uppdelat i flera delprojekt. I ett av dem undersöks fördelarna med grönt kontorsarbete, både inomhus och utomhus. I ett annat delprojekt har forskarna, med hjälp av enkäter och hälsodata, undersökt hur personer som jobbar på kontor lever och mår. I ett tredje delprojekt undersöks konkreta lösningar för att främja en hälsosam och hållbar livsstil på jobbet.

Att erbjuda friskvårdsbidrag är ett vanligt sätt att främja fysisk aktivitet bland sina medarbetare. Friskvårdsbidraget infördes 1988, men fortfarande finns nästan ingen forskning om hur det används och vilken effekt det faktiskt har på de anställdas hälsa. Inom SOFCO intervjuade forskarna representanter från nio olika företag för att ta reda på hur friskvårdsbidraget nyttjas av medarbetarna.

Resultaten visar att andelen som utnyttjar bidraget varierar kraftigt mellan olika företag, delvis beroende på bidragets utformning.

”Om bidraget är över 3 000 kronor så är det fler som utnyttjar det. Är friskvårdsbidraget för lågt så tycker folk inte att det är värt det – ofta behöver man lägga till pengar för att täcka kostnaden för exempelvis ett gymkort. Det är också fler som utnyttjar bidraget om det finns en förmånsportal som förenklar användningen”, säger Katarina.

Fotograferade hinder i vardagen

Som arbetsgivare finns det flera sätt att påverka medarbetarna till att göra mer hälsosamma val. För att ta reda på vilka insatser som faktiskt fungerar genomförde forskarna en interventionsstudie om hållbar livsstil på jobbet, med fokus på matvanor och fysisk aktivitet. Interventionsstudien inkluderade bland annat en fotostudie med hjälp av appen The Discovery Tool, där deltagarna fick dokumentera faktorer som hindrar eller underlättar en hållbar livsstil på jobbet.

Efteråt möttes deltagarna i en workshop, där de tillsammans med forskarna tog fram en åtgärdsplan för att göra kontoret lite hälsosammare. Ett exempel är ett företag som ville främja promenadmöten och därför la till en funktion för att boka ’walk and talk’-möten i Outlook. På en annan arbetsplats ville personalen gärna röra sig under dagen, men saknade kunskap om närområdet. De valde därför att ta fram en karta till medarbetarna över grönområden och promenadstråk i närheten.

”När vi följde upp deltagarna efteråt kunde vi se en positiv effekt. En liten insats på kontoret kan faktiskt påverka folks vardagsliv”, säger Katarina och fortsätter:

”En jätteviktig sak som vi lärt oss är att betydelsen av att få med sig medarbetarna i diskussioner om hälsofrämjande insatser. Kulturen är jätteviktig. Är det okej att träna på arbetstid? Kan man arbeta från en park? Uppmuntras promenadmöten? Man behöver ha en diskussion om de här sakerna och visa att det är prioriterat”.

Bilder från fotostudie

I interventionsstudien och den tillhörande fotostudien deltog 33 kontorsarbetare från olika företag. Tillsammans publicerade 114 bilder på faktorer som hindrar eller underlättar en hållbar livsstil på jobbet. Här kan du se några exempel.

Låst trapphus. Medarbetarna måste ta hissen upp och ner. Skräpmat. Dåligt utbud av hälsosamma livsmedel gör det svårare att göra hälsosamma val.
Omklädningsrum. Tillgång till omklädningsrum, dusch och skåp underlättar fysisk aktivitet till och från arbetet. Pingisbord. Lunchrum som uppmuntrar till pingismatcher under pauser.

Planerar nytt forskningsprojekt

All datainsamling inom SOFCO är nu klar, men analyser pågår fortfarande. Två doktorander arbetar också med varsin avhandling inom ramen för projektet.

Nu planerar forskarna för ett nytt forskningsprojekt som kommer att involvera flera av företagen från SOFCO. Det nya projektet ska beröra liknande frågeställningar, men kommer att omfatta alla typer av arbetsplatser, inklusive exempelvis fabriks- och skiftarbete.

Drees & Sommer Sverige är ett av de företag som följer med till den kommande studien.

Jag är övertygad om att den här korsbefruktningen är nödvändig. Genom samarbete får vi kunskap om forskningen och kan samtidigt hjälpa akademin att fånga upp trender i arbetslivet snabbare. Samarbetet gör också att forskningen blir mer lättillgänglig för samhället.
Vibeke Stadling
Drees & Sommer Sverige

Katarina och hennes kollegor är vana att samarbeta med offentliga aktörer, men SOFCO är det första forskningsprojektet som genomförs tillsammans med näringslivet. Trots detta har samarbetet fungerat bra och samtidigt gett lärdomar för framtiden. Till andra forskare som är ovana att samverka med företag har Katarina en uppmaning:

”Var inte rädd för att fråga! Nio av tio företag som vi hört av oss till har velat delta. Samarbete ger också ringar på vattnet – om man gör ett bra projekt så kommer fler att höra av sig”.