Forskning, innovation och högre utbildning

KK-stiftelsens inspel till forsknings- och innovationspropositionen

Omställningsbehoven växer och endast genom att säkra forskning och kompetensförsörjning i hela landet kan svenskt näringsliv och samhälle möta utmaningarna. Politiken för högre utbildning, forskning och det livslånga lärandet behöver hänga samman för ökad svensk konkurrenskraft och för att Sverige ska förbli en stark kunskapsnation.
Eva Schelin, vd KK-stiftelsen
Förmågan till stark samverkan mellan akademi och näringsliv är av särskild stor vikt för ett litet land som Sverige, där näringslivets andel av FoU-investeringarna är hög och lärosätena den klart dominerande forskningsutföraren vid sidan av näringslivet. De olika kunskaps- och innovationsbehov som hänger samman med klimatomställningen och digitaliseringen är självklara fokusområden för sådan samverkan.
Elisabeth Nilsson, styrelseordförande KK-stiftelsen

Fyra reformförslag som gör skillnad

I sitt inspel till den kommande forsknings- och innovationspropositionen har KK-stiftelsen valt att fokusera på fyra större reformförslag som långsiktigt stärker högskole- och universitetssektorn.

KK-stiftelsens inspel till forsknings- och innovationspropositionen

Finansiering av högskolor och nyare universitet

KK-stiftelsens förslag
KK-stiftelsen vill se en substantiell ökning av de direkta statliga anslagen för forskning till högskolorna och de nyare universiteten prioriteras i forsknings- och innovationspropositionen.

Alla lärosäten behöver tillräckliga egna forskningsmedel för att stödja en långsiktig och strategisk utveckling av profilerade forskningsområden. Studenterna på samtliga lärosäten måste också erbjudas utbildning med god anknytning till aktiv forskning. Nya industrietableringar visar även behovet av att ha lärosäten i hela landet som förmår möta stora behov av FoU och kompetensförsörjning även när de uppstår på långt avstånd från landets stora lärosäten.

Modell för fördelning av basanslag för forskning

KK-stiftelsens förslag
KK-stiftelsen vill se att en utredning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag till ny prestationsbaserad modell för fördelning av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen bör primärt baseras på indikatorer för vetenskaplig excellens, samverkan och internationalisering.

Processen för bedömning av vetenskapliga profilområden vid lärosätena som föreslogs i förra forsknings- och innovationspropositionen bör inte inkluderas i en ny fördelningsmodell, utan genomföras som en särskild satsning.

Tilldelningssystem för högre utbildning

KK-stiftelsens förslag
KK-stiftelsen vill se att en utredning tillsätts och tar fram förslag till ett reviderat resurstilldelningssystem för högre utbildning. Ersättningen per helårsstudent bör öka betydligt och utgöra en större andel av den totala ersättningen. Produktivitetsavdraget vid pris- och löneomräkning för högre utbildning bör avvecklas och ersättas av mer utvecklade former för uppföljning av lärosätenas effektivitet.

Fokus på det livslånga lärandet

KK-stiftelsens förslag
KK-stiftelsen vill se förstärkt fokus på det livslånga lärandet med följande insatser:

  • Särskilda projektmedel för utveckling av utbildningar för yrkesverksamma under viss tid för att snabbt utveckla lärosätenas verksamhet inom detta område.
  • Lärosätena bör ta fram strategier för den långsiktiga utvecklingen av arbetet med det livslånga lärandet. Strategier ger underlag för att planera omfattning av program och kurser direkt riktade till yrkesverksamma.
  • Regeringen bör hitta former för att få grupper av lärosäten att i samarbete möta kompetensbehov som uppstår vid större industrietableringar, till exempel genom att utse särskilda samordnare och/eller ge relevanta lärosäten ett särskilt uppdrag att samverka.
  • Ett effektivt arbete med validering inom lärosätena bör främjas genom justering av ekonomiska villkor samt utvecklad uppföljning och granskning.

 

Vd Eva Schelin

Om huvuddragen i forsknings- och innovationspolitiskt inspel

öppna video-modalen