Satsa på forskning och utbildning över hela landet

Debattartikel publicerad i tidningen Curie 23-11-29 

Behovet av forskning och ny kunskap har aldrig varit större. Världen står inför stora utmaningar som klimatomställning, accelererande AI-utveckling och ett nytt geopolitiskt landskap. Följden blir omfattande omställningsbehov inom både näringsliv och samhälle. För att lyckas krävs ny kunskap, nya tekniska landvinningar och tillgång till personer med rätt kompetens. Forskning och forskningsanknuten utbildning är avgörande för en effektiv kompetensförsörjning både för yngre på väg ut i arbetslivet och för livslångt lärande för de som redan är yrkesverksamma.

Samverkan mellan akademi och näringsliv är nyckeln

Nära samverkan mellan akademin, näringslivet och det övriga samhället är helt avgörande för att säkra att lärosätena bidrar till omställningen. Förmågan till samverkan mellan akademi och näringsliv är av särskild stor vikt för ett litet land som Sverige, där näringslivets andel av FoU-investeringarna är hög. Sverige placerar sig fortfarande högt bland världens mest innovativa länder men konkurrensen hårdnar och eftersom vi inte kan konkurrera i volym måste alla aktörer inom FoU-systemet arbeta smartare.

Forskning och högre utbildning behövs över hela landet

Kvalitet i forskning och utbildning kräver koncentration och fokuserade miljöer. KK-stiftelsens finansiering till högskolor och nyare universitet går därför just ut på att stödja starka, profilerade forskningsmiljöer som producerar högkvalitativ forskning och relevanta utbildningar.

Det finns de som hävdar att Sverige har alldeles för många lärosäten. Men mängden lärosäten är inte ett problem, tvärtom. Forskning och högre utbildning hänger ihop och behövs över hela landet för att stärka svensk konkurrenskraft. Nya industrietableringar visar tydligt vikten av att kunna möta behov av FoU och kompetensförsörjning, även utanför de städer där de statliga forskningsmedlen har koncentrerats. Tillgång till attraktiva, profilerade forskningsmiljöer i hela landet är också avgörande för att locka nya investeringar och för att etablerade aktörer ska göra FoU-satsningar som bidrar till Sveriges välstånd.

Skev fördelning av anslag för forskning och högre utbildning

Landets lärosäten har mycket olika ekonomiska förutsättningar att utveckla sin forskning och bedriva forskningsanknuten utbildning. För att säkra kompetensförsörjningen och kvalitet i utbildning är det ett problem att landets högskolor och nyare universitet idag saknar tillräckliga resurser att fullt ut uppfylla högskolelagens krav på forskningsanknytning av högre utbildning.

Fyra av tio s.k. helårsprestationer (antal studenter som klarat högskolepoäng motsvarande ett läsårs heltidsstudier) som landets lärosäten svarar för har utförts vid dessa lärosäten. Samtidigt tilldelades de endast 15 procent av forskningsanslagen. Det är en viktig kvalitetsfråga att alla studenter får en utbildning baserad på vetenskapligt grundad kunskap.

Det är en viktig kvalitetsfråga att alla studenter får en utbildning baserad på vetenskapligt grundad kunskap. En långsiktig förmåga att integrera forskningsresultat i undervisningen kräver en anknytande och livaktig forskningsverksamhet. Det finns fler goda skäl för ökade basanslag för forskning vid dessa lärosäten. Enligt uppgifter från UKÄ och Vetenskapsrådets forskningsbarometer har gruppen högskolor och nyare universitet under 2000-talet haft en snabbare utveckling än gruppen äldre lärosäten vad gäller vetenskaplig produktion, forskningsintäkter och andel högciterade publikationer.

Utbildningsminister Mats Persson har flera gånger framfört tre viktiga dimensioner i den framtida forsknings- och innovationspolitiken – excellens, internationalisering och innovation. KK-stiftelsen delar bilden att förstärkningar på dessa områden är avgörande för att säkra Sveriges position som ett av världens starkaste länder inom forskning och innovation. Vi anser också att alla lärosäten behöver långsiktiga förutsättningar att kunna bidra till dessa mål. Lärosäten över hela landet som erbjuder profilerad forskning och ett anpassat utbildningsutbud, som även omfattar det livslånga lärandet, ger bättre utdelning än att koncentrera ännu mer resurser till de redan resursstarka universiteten. Dessa har redan goda möjligheter till internationell framgång om resurserna utnyttjas väl.

Forskning och innovation är avgörande nycklar för att möta de stora samhällsutmaningar som präglar vår tid och för att fånga de möjligheter som den nödvändiga omställningen innebär. Diskussionen måste därför fokusera på hur vi utvecklar de mest effektiva insatserna och tillsammans verkar för att Sverige fortsätter att vara en världsledande forsknings- och innovationsnation.

KK-stiftelsen vill se reformer inom fyra områden

• Förstärkt finansiering av högskolor och nyare universitet. Samtliga lärosäten i Sverige behöver tillgång till egna forskningsmedel om vi ska få till en långsiktig och strategisk utveckling av profilerade forskningsområden. Studenterna på samtliga lärosäten måste erbjudas utbildning med god anknytning till aktiv forskning.
• Ny modell för fördelning av basanslaget. Det saknas en sammanhängande modell för att fördela lärosätenas anslag till forskning och utbildning utifrån prestation på forskarnivå. En ny indikatorbaserad fördelningsmodell som ger incitament till alla lärosäten att driva kvalitet i form av vetenskaplig excellens, samverkansförmåga och internationalisering bör utredas.
• Reformerat resurstilldelningssystem för högre utbildning. Modellen för att beräkna lärosätenas ersättning för högre utbildning bör reformeras. I stället för dagens starka inriktning mot produktivitet bör den fokusera på kvalitet och ge ökade resurser per studerande.
• Förstärkt fokus på det livslånga lärandet. Det behövs ett paket av olika insatser som stimulerar och ger rimliga ekonomiska villkor för den fortsatta utvecklingen av det livslånga lärandet.

Eva Schelin, vd, KK-stiftelsen

Läs hela KK-stiftelsens inspel här