Under 2020 avslutade Blekinge Tekniska Högskola projektet ”Skalbara resurseffektiva system för analys av stora datamängder” inom KK-stiftelsens program Forskningsprofiler. Satsningen har inneburit att lärosätet tillsammans med näringslivet har kunnat utveckla ett internationellt framstående forskningsområde som har stärkt hela regionen.
KK-stiftelsens program Forskningsprofiler ger lärosäten möjlighet att under sex till åtta år tillsammans med näringslivet utveckla en internationell spets inom ett avgränsat forskningsområde. Totalt bidrar KK-stiftelsen med 40 miljoner kronor till de lärosäten som beviljas medel inom Forskningsprofiler.
– Syftet är att lärosätena ska bygga upp en nisch inom ett vetenskapligt område och satsa långsiktigt tillsammans med företagen som bidrar med sin tid, säger Mattias Jarl som är handläggare på KK-stiftelsen och ansvarig för Forskningsprofiler.
En av de två satsningarna inom programmet Forskningsprofiler som avslutades under 2020 var projektet ”Skalbara resurseffektiva system för analys av stora datamängder” som genomförts vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Tillsammans med dessa samarbetspartners från näringslivet har högskolan byggt upp en forskningsmiljö inom det område som handlar om analys av stora datamängder, även kallat big data:
- Arkiv Digital AD
- Compuverde
- Ericsson
- Noda Intelligent Systems
- Telenor Sverige
- Sony Mobile Communications
Sporrar regional samverkan
Satsningen har fått stor betydelse för regionen kring BTH. Flera av företagen som samarbetat med lärosätet inom projektet har lokal anknytning, och kompetensöverföringen mellan näringsliv och högskola är stor. Flera telekomföretag finns i regionen och behovet av att kunna analysera stora datamängder med hjälp av ny teknik är stort.
– Till exempel har vi tillsammans med Telenor utvecklat ett system för att automatiskt sortera alla inkommande mejl till deras kundservice. Näringslivet i regionen är starkt inom telekom, programvara och Internet of Things, och vi vill utveckla vår regionala kraft samtidigt som vi är starka nationellt och internationellt, säger Håkan Grahn, profilledare för forskningsprofilen på BTH.
Bild: Håkan Grahn, profilledare för forskningsprofilen på BTH
Noda Intelligent Systems är en av de företagspartners som funnits med tillsammans med BTH genom hela projektet. Företaget, som är baserat i Karlshamn, utvecklar smartare styrsystem för fjärrvärmenät och värmepumpar med hjälp av bland annat artificiell intelligens, AI.
– För oss som är ett relativt litet bolag är vårt samarbete med BTH, bland annat i den här forskningsprofilen, oerhört viktigt. Att högskolan också har valt att satsa på en spets inom big data gör att hela Blekingeregionen blir mer intressant, vilket gynnar all industri som finns här, säger Christian Johansson, vd för Noda Intelligent Systems.
Forskningsområde med framtida relevans
BTH inkom 2014 med sin ansökan till KK-stiftelsen om att få starta projektet inom Forskningsprofiler. Sedan dess har det blivit ännu tydligare att digitaliseringen av samhället innebär att behovet av att kunna analysera stora datamängder fortsätter att öka. Här krävs både nya metoder och ny teknik, och syftet med satsningen inom big data var just att utveckla detta. Om företag kan analysera den allt större mängden data mer effektivt kan de sedan skapa nytta för både kunder och affärspartners, och sänka sina kostnader.
Håkan Grahn lyfter fram flera fördelar med att etablera en forskningsprofil.
– Långsiktigheten är en viktig aspekt. Det tar tid att bygga en spets inom ett forskningsområde och då är det viktigt att ha ekonomiska muskler som gör det möjligt att våga satsa långsiktigt, till exempel genom att rekryteranyckelpersoner till ett antal fasta tjänster. Det ger arbetsro och har varit av stort värde.
En långsiktig satsning med stöd från lärosätet
För att en ansökan om ett projekt inom programmet Forskningsprofiler ska bli beviljad krävs det att lärosätet gör en strategisk, långsiktig satsning inom området. För BTH har det inneburit att högskolan inrättat Sveriges första civilingenjörsutbildning inom AI och maskininlärning – en direkt följd av etableringen av forskningsprofilen.
– Vi har fått ett stort stöd från högskolans ledning under dessa sex år som vi haft finansiering från KK-stiftelsen, och att vi nu startat den nya civilingenjörsutbildningen kommer ha stor strategisk effekt för BTH. Det ger oss en kompetensförsörjning av studenter som är oerhört viktig för oss som lärosäte, men framför allt är det värdefullt för näringslivet. Det gäller att möta behoven som redan finns, och som fortsätter växa, säger Håkan Grahn.
Ericsson är ett annat företag som deltagit i projektet. Martin Wallin är programchef för innovation och forskning på Ericsson i Karlskrona och han menar att satsningen inneburit stora värden för Ericsson som företag.
– Först och främst har det inneburit nya insikter som gör att våra produktområden kommer att kunna bli ännu mer attraktiva. Vi har också kunnat göra flera nya rekryteringar, och det nya civilingenjörsprogrammet kommer bli mycket värdefullt för oss framöver. Vi ser fram emot att få börja samarbeta med studenterna där, säger han.
Satsningen inom Forskningsprofiler har bland annat lett till tre beviljade patentansökningar tillsammans med företagspartnern Sony Mobile Communications. Nu vill BTH ta erfarenheterna vidare till nästa nivå. Lärosätet har lämnat in en ansökan om en ny satsning inom Forskningsprofiler till KK-stiftelsen, som ska behandlas under 2021.
Både Ericsson och Noda Intelligent Systems finns med i diskussionerna och är intresserade av att medverka även i detta projekt, förutsatt att ansökan blir beviljad.
Har du något råd till ett lärosäte som vill bygga upp en forskningsprofil?
– Först och främst så behöver man en bas och ett visst momentum i sin tidigare forskning för att ha den grund som krävs för att gå in med en satsning inom Forskningsprofiler. Sen är det väldigt viktigt att ha stabila och långsiktiga företagspartners, att man från tidigare projekt har byggt upp ett ömsesidigt förtroende så att alla vet vad som förväntas för att man ska kunna ta det här mer långsiktiga steget som en forskningsprofil innebär, säger Håkan Grahn.